Missnorman

Jag tänkte precis säga att det är fredag men då skulle jag ljuga! Det är nämligen onsdag .. och jag har äntligen lov!
De senaste tre dagarna har gått långsamt och har varit absolut onödiga när det gällt skolan.

I måndags var jag i skolan och åkte sedan med min pappa för att äta lunch. Det blev en mysig och bra lunch på entré och sedan gick vi snabbt igenom några affärer och åkte sedan hem. På kvällen gick jag och Danni en lång runda, en mysig men kall runda längs havet och en snabb runda inom michelle och sedan gick vi hem:)
Jag har riktigt goa nyheter - något som lyft mig och som kommer glädja mig så otroligt mycket!
- Min pappa kommer ge mig en resa i födelsedagspresent, inte allt men vi är ett gäng som ska göra en sista minuten resa i sommar och han kommer hjälpa mig och sedan kommer jag försöka själv! Och ååååh, det känns så otroligt skönt att det äntligen kommer någonting positivt - något jag kommer må bra av, något som kommer stärka mig efter alla koncerter och liknande som jag missat!

Igår var det tisdag och jag och Danni satt hemma och kollade resor hela dagen och sedan åkte vi hem till Peter där vi började se film men sedan vandrade Jocke, Tino och Simon in också blev det förfest för dem innan de drog vidare till strandbaden medan vi cyklade hem för att lägga oss (och sova .. mm .. de gjorde vi ju verkligen)

Idag är det onsdag och vi har haft två timmars lektion i skolan och efter det gick jag och Danni till Ving och skaffade reseintyg! Efter det åkte vi hem och sedan åkte jag med min pappa och filmade lite till en av hans musikvideos - blev nog bra material! Och sedan åkte jag hem och mös lite hemma hos Danni - drack kaffe och mös ute i solen! Och nu har mormor precis varit här och ätit middag och jag ska ut en runda med Dannibanni och sedan får vi se vart kvällen leder! -MEN! DET ÄR LOV! OCH DET SKA "FIRAS":D

Anders Normans nya album Easy Street finns äntligen att köpa!
Detta är hans andra album och han har tagit det till en heeelt ny nivå!
Låten "My little girl" som han gjort i ära till mig och låten "The sound of your love" som han gjort i ära till en vän som gått bort i cancer kommer finnas med på plattan tillsammans med massa härliga låtar ni bara måste lyssna in!
Vill ni ha mer information så går ni bara in på hans hemsida www.Andersnorman.com eller www.Ginza.se och beställer er skiva!
Har ni frågor så är det bara att säga till så fixar jag svar på det!

Om ni har hans föredetta skiva eller hört honom live och gillar vad ni hört så ska ni utan tvekan köpa detta nya albumet!

Tack för ert stöd!

Och Pappi?
Jag är stolt över dig och jag älskar dig så otroligt mycket!



(Video till My Little Girl som pappa gjort själv, med klipp ifrån mig som liten!
Tack Pappi för denna fina video, de fina stunderna kommer alltid vara de bästa och jag kommer alltid älska dig så mycket.. Och tack för denna fina låten som alltid går rakt in i hjärtat. )


Och låten "Sound of your love" som han gjorde ett uppträdande med på tv4! (Låten handlar om en vän till oss som gick bort i cancer. Hon blev enbart 27 år gammal. Hon hade nyss gift sig och fått en liten flicka och låten är skrivet som att pappan skriver ett brev och berättat för henne hur saker och ting just nu ser ut.. Fantastisk låt och en fin låt till vår käre vän, en kvinna som jag alltid kommer ihåg med ett leende på läpparna.. Låten finns även att ladda ned på hans hemsida gratis men låten är skänkt till cancerforskningen och på hans hemsida kan man skänka pengar.. Som minst en tjuga. Så snälla, gör något litet och gott, skänk det ni kan.. Vartenda krona spelar roll. )

Mm..Halva veckan har gått och jag har haft en ledig dag.
Jag väcktes tidigt av flertal telefonsamtal och sms men somnade snabbt om igen. När jag väl vaknade hade halva dagen gått. Jag låg kvar och kände doften av mina tulpaner.
Otroligt så skönt det är med rullgardin! Det är eftermiddag och ändå är det mörkt i rummet.
När jag väl gick upp och öppnade dörren och det vita ljuset kastades emot mig så sved det nästan till i ögonen - ett bevis på att jag äntligen fått sova ut.
Det var inget särskilt väder i Höllviken idag, solen låg bakom gråamoln så det såg ut som en måne medan himlen var vit men fylld av moln. Mot kvällen strimlade en fin solnedgång igenom och när jag åkte ned till byn för att handla lite mat njöt jag av de två hästarna som travade i havet till en rosa,gömd solnedgång.
Innan jag åt storstädade jag mitt rum och lite av ovanvåningen, och jag tvättade även min sminkväska som jag har insett att jag måste uppdatera med lite fler produkter..
Jag åt fiskgratäng och njöt av Titanic tills mamma kom hem, då vi lade oss i soffan och såg Grey's Anatomy och en timme senare ringde Oliver och vi har haft filofiserande,underbara samtal fram till nu, då jag ska lägga mig i sängen och försöka sova gott, trots att jag känner mig utvilad. Och Olivers sista ord har gett ett perfekt slut på kvällen! Tack för det 08a!<3

Och fram till imorgon delar jag med mig av lite bilder(som fick tas av mobilen eftersom jag inte har någon kamera) - så här får ni äntligen lite bilder på mitt nya rum hos mamma, som är nästintill klart bortsett från lite foton på väggarna..
Enjoy=)











(& såhär såg min middagsstund ut för mig - jag älskar ensamkvällar!)

Det har varit ännu en regnig dag i Höllviken. Jag vaknade tidigare än jag skulle imorse på grund av regnet som smattrande mot fönstret. Det var åtminstone mörkt i rummet, tack vare min nya rullgardin.. Skönt, regnet blir mysigare på något sätt då..
Jag gick upp och gjorde mig klar för dagen efter en stund och sedan gick jag ned för att vänta på Lukas och Danielle och medan jag såg ut på dimman som lagt sig av det gråa regnet påmindes jag mycket av en liten by som jag mycket väl tycker om..
Efter någon minut ringde Danielle på och väckte mig ur min dagdröm och sedan var Lukas där för att köra oss till skolan. Dagen gick ganska fort, precis som igår .
Det började med ett bild prov som jag inte var alls intresserad av och min första tanke var att ge upp efter fem minuter men när jag väl fått provet så kunde jag inte riktigt hindra mig själv från att ge det ett försök och det gick rätt bra, 5 frågor av 7 hann jag göra och jag kunde åtminstone rita någorlunda bra - även med vänstern(inte alls bra blev det med vänstern egentligen.. ) men ändå - det var värt ett försök och jag satt nästan hela lektionen. Efter det var det en halv lektion till och sedan gick vi och åt och sedan hade vi en sista matte lektion där Shannon ritade en fin kalkatyr av min mammas pojkvän, haha, charmerande och roligt!
Han fyller nämligen år idag - Grattis Håkan - så när jag kom hem efter att ha jobbat så åt vi en väldigt god smörgåstårta som han bjöd på och som toppen på berget blev det en smarrig kladdkaka till efterrätt!
Eftermiddagen blev mysig - solen sken in lite bland molnen och en färgglad solnedgång lade sig på himlen..
Och nu ligger jag här, har hjälpt mamma med tvätten och ska nog ut och gå med Danni om en stund!
Det var så skönt och komma ut nu på kvällen och känna hur doften doftade nästintill sommarkväll! Och det bländades av himlen som inte längre är svart utan väldigt blå med skinande stjärnor! Underbart!
Våren har fått sin början och sommaren har börjat komma närmare!
Så jag tycker ni ska börja njuta, för det är nu man känner det som bäst!

Ha en trevlig kväll=)

Det är måndag eftermiddag och klockan är redan 16.00 ..
Det är hälften sol och hälften moln ute, vissa träd lyser mysigt av solens styrka medan de ljus gråa molnen börjar dra sig över den blåa himlen..
Jag vet att jag borde sätta mig och studera inför bild-provet direkt eftersom klockan redan är 16, men det känns som att det är lunch tid och jag har ett enormt sug till att städa hela huset. Jag vet inte varför jag har fått sådana sug den senaste tiden men det känns som att jag städat en del den senaste tiden.. Kanske för att jag stänger av mig ifrån allt annat när jag städar, ingen dator, ingen telefon och ingen kontakt, bara jag och musiken och det är ganska skönt.. men jag vet att tiden kommer gå då och sen är det plötsligt tid för middag och sedan kommer annat komma i vägen.. men det får bli som det blir.

Helgen har varit bra.
Lördagen spenderade jag på Millennium med lite goa vänner - Danni, Peter,Lukas, Micke och André. Adam och Otto tittade också in ett tag.. och det var trevligt det också. Skönt och få komma ut lite.

Söndagen blev lugn, som vanligt städade jag med mamma och så men efter det kom mormor och morfar på besök också satte morfar upp en rullgardin på mitt rum (äntligen) - vanligtvis blir det så ljust i mitt rum och nu kommer jag äntligen kunna sova länge i mörker! Och sedan hade mormor köpt ett nytt lakan och sedan hjälpte hon mig storstäda alla lådor också småfixade vi lite - det blev riktigt,riktigt snyggt! Jag ska ta bild så fort jag får mitt minneskort tillbaka!
(Jag vet att det varit väldigt lite bilder den senaste tiden, men min pappa har lånat ut mitt minneskort och jag har inget annat! I miss my camera to!)

Och idag har varit en helt vanlig dag. Vi började skolan åtta och min gullige vän Lukas körde oss in! Och sedan hade vi föredrag om "julen" på engelskan och jag pratade en del - för snabbt som vanligt - men hon hörde hela tiden och hon verkade tycka om det väldigt mycket, så det kändes bra.. Sedan hade vi ett par timmars håltimme så vi tog en fika på Espresso House och sedan gick vi tillbaka och mös i soffan, sedan gjorde vi ett par ärenden och kom omedvetet försent till gympan (vi hade missuppfattat tidslaget vi började på) ..
Nu ligger jag äntligen hemma och känner mig slut men har något som ropar på mig.. så jag ska ta och se vad det är och sedan får ni ha en fortsatt bra dag..

Vi får hoppas detta blir en bra vecka.
;Till en början bjuder jag på dagens låt: Adam Lambert - What do you want from me.

Friday night and everything just got better!
Jag gick ut i brevlådan för att hämta in posten och finner en lapp som säger att mitt paket har kommit till OKQ8 istället för hem eftersom paketet var för stort.. i brådska bad jag Micke köra mig innan dem stängde och väl där var ett tjockt paket - Ja, New Moon dvdn..
Det blev sedan en runda ut med Lukas och Micke, en trevlig måltid på Bella Donna och lite gott snack med goa vänner och nu ligger jag hemma under täcket, redo för att se allt som har med New moon att göra..
Till fick man armband och affischer och liknande, men det är extramaterialet jag ser fram emot..
kan inte hålla mig längre.

Ha en trevlig fredag kväll!

Det är tisdag men det känns som fredag, vad är det med tidsrytmen nu för tiden?

Igår var det måndag och inget särskilt hände, samma idag. Jag har tagit det lugnt och umgåtts lite med lite goa vänner. Jag ligger just nu med tusen tankar i huvudet men överröser dem med musik för att inte höra.. Men jag känner mig som mig själv igen, bitarna faller på plats, känslorna förstås och nu tänker jag bara låta det vara. Äntligen.

---

---

Så som de flesta av er vet är jag en filmfantast och nu har jag även sett "The Hurt Locker" och ska snart se "It's Complicated". The Hurt Locker var precis det jag trodde den skulle va - spännande, laddad, "nervvracking" och samtidigt lite.. häftig? .. Jag älskar att man inte får någon "Hollywood" känsla utan mer en förstående känsla för hur dem verkligen har det ute i krigen, i Irak och hur saker och ting ska hanteras.. Den känns verklighetsbaserad och den är riktigt bra gjord och med bra skådespelare! Så den tycker jag absolut ni ska se!



Helgen har gått förbi och den har varit rätt bra.
I fredags började det med en kort skoldag och sedan åkte jag och Danni till Mobilia också köpte Danni lite saker och sedan åkte vi hem för att göra oss i ordning för bion, så det blev en snabb hemvändning och sedan åkte vi in till stan igen också köpte danielle en kavaj och sedan mötte vi Micke,Lukas och Amanda så blev det en snabb middag på donkan och sedan bio! "Remember Me" som jag skrev kort om häromdagen.
Det har varit väldigt upp och ned angående den filmen. Alla tidningar skriver negativt om den och det gör att färre vuxna ger filmen en chans. . samt att många dömer Robert Pattinsson utöver "Twilight-rollen Edward Cullen" som dem inte tycker om och vill inte se filmen enbart pga honom. Pinsamt och lite omoget tycker jag.. Det är en fantastisk roll han gör och man måste gå igenom dessa stadien själv för att förstå hur man ska prestera dem och få folk att förstå hur man känner sig.. Och det lyckades han med på så många plan i denna i denna rollen .. När jag kom ut ifrån bion så var jag i ett sådant känslorus att jag hamnade i en sorts.. "emotionell-dvala" som jag inte lyckades komma ur.. Och det är intressant och se hur man tar det på olika sätt. Medan jag reagerade som jag gjorde så reagerade min killkompis på ett helt annat sätt.. Han blev så berörd att han inte visste hur han skulle reagera på känslorna så han började störa sig för att lägga undan de känslorna medan min andra tjejkompis blev så arg för att hon hatade att känna som hon gjorde.. Det är så mycket upp till var och en, beroende på vem man är, vad man upplevt, hur man levt och vad man lär sig och hur den påverkar en, men jag tror att oavsett vem man är, lyckas den finna någon sorts punkt inom en..
Kvällen fortsatte och vad jag egentligen då ville - den kvalan jag var i var väldigt svår och komma ur - så jag ville egentligen vara ensam och lägga mig och skriva ut vartenda känsla jag hade i kroppen, jag kände mig som en igelkott.. Precis innan jag rullade ihop mig till en boll fick jag dra ut taggarna och stå ut.. Eftersom jag var med Danni fick jag hålla mig och tillslut tog kvällen oss till Helens 18års fest! Ingen planerad kväll, vi var inte bjudna dit men Helen tog in oss ändå, gulligt nog och där var en massa goa vänner till oss och det var en jättetrevlig kväll!
Jag var inte alls på rätt humör för det men efter en stund lyckades jag komma ut och hade lika kul som alla andra:) Och efter att vi följt Peter och dem andra till bussen så fick vi äntligen lägga oss! Klockan var runt tre, halv 4 när vi somnade och vi var iiiiskalla så det var så satans skönt! Men medan jag sov gott låg lilla Danni vaken nästan hela natten!
Och sedan vaknade vi också var det lördag, vi åt lite god frukost och sedan åkte Danni hem också låg jag hemma hela dagen och hela kvällen och såg film och tog det lugnt:) Efter några timmar fick jag ett samtal från en gammal pojkvän - Linus - och han och hans bästa vän Mattias förbi! Mycket trevligt det också:) Men sen, precis när jag ska somna, ringer Danni och berättar att hon och jag ska träffa Peter på Millennium så det var bara att gå upp igen, göra sig i ordning och dra sig till Millennium och där träffade man lite goa vänner - Honken, Simon, Jocke och även kusin Matto men efter bara fem minuter var vi utslänga igen.. (Vi gjorde inget fel, utan vi hade inte åldern inne bara! Men jaja, så är det! Så är reglerna!) så vi gick hem och lade oss och nu har jag vaknat, det är söndag, jag har legat hela morgonen och sett film, städat med mamma på salongen, ätit middag och nu ska jag snart göra ett arbete och sedan ska jag lägga mig tidigt:)

---

(Vill du förstå din tonåring så ge filmerna en chans och har du redan sett filmerna men vill få en mer personlig syn på det? Läs böckerna. )

Måndag. Skoldag. Början på den nya veckan.
(Den jobbigaste dagen för då är man på söndagen medveten om att man måste vakna tidigt dagen efter)
Men denna dagen har gått rätt bra.
Det började med skola - då jag och Danielle kom dit för tidigt, vi hade sovmorgon.. men vi fick gjort lite arbete under tiden. Och sedan var det dags för en oplanerad gympa, haha, jag berättat inte hur det gick ..
Men sedan åkte jag hem och lade mig i ett bad i ett par timmar, i hopp om att kroppen skulle slappna av men huvudet spände ändå sig, jag kände huvudet skälla ut sig själv när jag var klar och anklagade mig själv för att vara knäpp ett tag.. Men sen insåg jag att det nog är normalt, att tala med sig själv och de tusen tankarna man har i huvudet.. Hur tar man sig annars igenom alla de valen man gör vartenda dag?

Dagen fortsatte och min pappa hämtade mig sent på eftermiddagen också åt vi middag hos hans flickvän och sedan kom Peter och Danielle hem till mig! Vi gick och hyrde "Love actually" och nu har dem precis gått! Love actually är för mig.. alltid lika bra, alltid lika upplyftande och emotionell! Jag insåg hur mycket i filmen som har en möjlighet att hända - de absolut minsta sakerna var de som var absolut mest äkta - och dem största sakerna är det som nästan aldrig händer, det som kan hända på film nämligen.. sker vid fåtal tillfällen i verklighet. Och det insåg jag även innan idag när jag såg "Glee" och "The secret life of americas pregnant teenager" som är tv-serier om tonåringar som blir gravida(Inte reality-shows, utan mer åt hollywood-hållet).. Tv-serier om gravida tonårigar, tv-serier där allting alltid är lätt.. Hur dem bestämmer sig för att behålla det, pappan alltid ställer upp, att föräldrarna alltid finns, att det inte gör ont, att det inte är dyrt, att man kan fortsätta skolan utan problem, rykten..blablabla.. Men så såg jag en skillnad på Glee idag. Där en tjej som var gravid inte funderade över att ta bort sitt barn. Adoptera,ja, men inte abort, det nämndes inte ens.. och jag undrade varför? Med dem strikta föräldrarna hon har, med dem cheer-leading drömmarna, med den popularitetn.. Allt det.. Hade en vanlig tonårstjej som haft sådana drömmar inte ens haft tanken på det? Och då började jag jämföra tv med verklighet..
Tv har alltid det bästa och det lättaste.. Pojkvännen ställe upp direkt,han ställde inte ens frågan till om hon ville behålla det eller vad dem skulle göra eller någonting, vänner som ställer upp.. Det såg så positivt och lätt ut.. Saker som känns emotionellt.. Tills punkten då jag kände igen mig äntligen kom .. Hennes föräldrar fick veta om hennes graviditet och dem slängde ut henne..
Verkligheten som jag har sett den är att killen oftast inte blir glad, oftast blir han panikslagen och första reaktionen är väl att han vill att man ska ta bort den men eftersom killar inte har någonting att säga till om i denna situationen så får dem bara finna sig i det - dock kan dem välja att inte vara del av barnets liv eller så kanske dem kommer våga det efter ett par månader.. Och verkligheten som jag känner den är att mina föräldrar hade kastat ut mig vid enbart tanken av att behålla ett barn, de hade inte hjälpt mig med någonting och antagligen sagt upp kontakten med mig - och så är många föräldrars reaktioner så dömm inte mina.. Och sedan är verkligheten att modersinstinkten tar över, den otroliga kärleken av att ett liv skapas och som man ger från sig självt till världen .. Den kärleken ingen någonsin kan förstöra. Men det finns nedvärderingar. Alla drömmar, alla chanser man någonsin tänkt sig försvinner. Skolan kommer man antagligen få hoppa av och vad gör man i framtiden utan utbildning med jobb för att kunna försörja sitt barn när inte mamma eller pappa hjälper? De minsta sakerna kostar och dem största är dem dyraste. Din ungdom som du ska uppleva kommer du inte få en chans till. Ditt liv förändras. Du måste vara redo att släppa allt. Så var är pappans roll i detta? Det beror ju på vad han vill .. Man kan ju få bidrag från staten för ensam-stående, men det räcker inte långt.. Trots att pengar och sådant inte är det som spelar roll i livet, så gör det en skillnad när det gäller livet.. men allt detta här visar inte tv-serier, dem gör det alldeles för lätt och ungdomar ser på det viset inte vad verkligheten är.. men samtidigt kan jag inte undgå att det är tv-serier,filmer och sådant som visar att ingenting är omöjligt, där man kan sätta sig in i sådana emotionella-moment att man blir.. upplyft. Man tror på sig själv och inser plötsligt vem man är och vad man själv hade gjort. Och jag ser inte ned på abort och jag ser inte ned på att behålla ett barn - det är upp till var och en, för mig är det nog lika svårt på båda hållen.. 
Jag vet inte riktigt vad jag ville med detta, men jag tror jag menade att tv är inte verklighet, men det är väl därför det är så bra?

Haha, jag är jättetrött.. sov ingenting igår natt och behöver sova nu.
så det tänker jag göra.
God natt=)

Så jag har börjat fundera på vad innebörden av "jag älskar dig" verkligen kan innebära.. För mig är det kärlek  i ord. Värme i ord. Ett löfte om att aldrig lämna en människa, åtminstone inte i hjärtat. Det är uttrycket för de äkta känslorna man har.  Det är en kärlek som är ovärderlig ifrån allas föräldrar, det är känslor som skapas genom kärlek. Det kan vara kärlek till din bästa vän, ditt husdjur eller ditt intresse. Det är någonting, som oavsett vad, aldrig försvinner. Det kan vara både synligt eller osynligt, man kan påminna om det varje dag eller aldrig säga det..Och jag har börjat undra.. Vad är viktigast och vad är mest äkta? 
Är det viktigast att berätta för dem man älskar att man älskar dem varje dag, med tanke på att vad som helst kan hända eller ska man säga det så fåtal gånger att dem uppskattar det dem gånger de fick höra det? 
Det är ganska oroande att höra hur många som använder dessa tre orden omkring sig dagligen.. Som senast igår skämtade min killkompis med mig och sade "awww, jag älskar dig också" när vi gjorde narr av varandra.. Och självklart var det sarkastiskt.. men borde man verkligen använda det då? Är det kanske inte för viktigt för att användas så ofta?
Jag tar ett exempel som en vän till mig sade häromdagen; 
- "Vet du varför den första kyssen alltid är den bästa? " och på ett sätt så finns det ett självklart svar på den, men hur förklarar man vad man känner vid den första kyssen egentligen?
Och när jag inte svarade så sade han
- "För att det är första gången det är första gången. Det är första gången kyssen är så speciell och varenda gång efter det blir kyssen vanligare och vanligare och tillslut blir den ingenting speciellt.. och precis så blir det om du använder dem orden för ofta.. Och det är likadant som när du är på semester och är ifrån din flickvän ett par veckor och när man sedan återvänder hem och ser henne vänta på flygplatsen. Den känslan när man ser henne stå där och just den kyssen .. Den är vad som gör det värt det"

Och jag förstod vad han menade. Han hade rätt.  Det kanske är därför tiden blir så viktig i ett förhållande, den blir på något sätt avgörande..  Men han har också fel på ett håll .. För man vet aldrig vad morgon dagen ger  .. och tänk om man blir påkörd av en bil, ramlar ned för en klippa, drunknar, blir mördad eller någonting ännu värre i vetskap om att man kanske inte uppskattat vissa människor med tillräcklig betydelse.. Tänk om ni är med om en olycka och inte överlever.. och lämnar människor bakom er som ni kanske aldrig sagt "Jag älskar dig" till som ni så länge velat säga det till .. Tänk om dem undrar? Tänk om dem varje dag under resten av sitt liv hade undrat vad dem hade betytt för dig..
Eller så kan du byta situation .. Tänk dig att din vän, din pojkvän .. eller till och med den som du är olyckligt kär i mister livet .. Hade du undrat? Eller hade du kanske själv haft ångest över vad du själv aldrig sade?
Borde man inte berätta vad en person betyder för en varje dag? Borde inte folk få veta hur mycket man uppskattar dem, precis som dem är?
Jag är den sortens person, som säger till de få människorna som verkligen betyder någonting för mig , att jag älskar dem, nästintill varje dag för att jag vill att dem ska veta att oavsett vad som händer så har dem en del i mitt hjärta, för det är vad jag älskar dig innebär för mig..
Men då förvånade min vän mig igen ..
På andra sidan telefonen hörde jag honom säga
- "Jag älskar dig mamma. God natt" och då frågade jag honom, hemligt leende.
- "Berättar du för din mamma att du älskar henne varje dag?
Och då svarade han med ironi i tonen "Jadå"
och jag blev allvarlig.
- "Kan du säga att du älskar mig?"
Och för det ögonblicket fokuserade jag inte på någonting annat än honom, hans röst, hans reaktion, allting stannade upp trots att jag redan visste svaret. För trots att vi är så bra vänner som vi är, trots att jag utan tvekan vet vad vi betyder för varandra så har vi aldrig direkt sagt vilken betydelse vi har och jag vet att han inte är sådan så det är.. lite knepigt att dra upp det men vi har en speciell kontakt så jag vet att det inte är fel. Men det gick inte ens en sekund innan han svarade
- "Det vet du att jag gör".
Och för det ögonblicket kände jag hur det värmde i hjärtat.
- "Du har aldrig sagt det ..eller något liknande till mig"
- "Det behöver jag inte. Det vet du om. Det vet du på sättet vi har varandra"

Och jag blev förvånad igen, inte över att han hade rätt i det han sade, utan i att jag redan visste om det. Så kanske man inte behöver säga dessa tre orden varje dag .. utan man kanske bara behöver göra vartenda dag i lika mycket värde som orden "jag älskar dig" har..


Precis som Håkan förgyllar alla dina dagar genom att vara den han är mamma.
Jag är jätte,jätte,jätte glad över att du har honom och att han gör dig så lycklig som han gör!
För mellan er två är det kärlek som talar för sig själv!
Grattis på femårsdagen Mamma & Håkan!

Så .. De senaste dagarna har det blivit något av Glee för mig. Jag vill se nya avsnitt hela tiden men får istället se om dem gamla och lyssna på musiken.. Trots att Glee är något som känns.. allt annat än personligt för mig - så finns det saker som ger mig tårar i ögonen, en klump i halsen eller som får mig att le och skratta.. Så det är ju någonting som griper en.. och för er som inte sätt det, här har ni några småklipp som visar vad jag pratar om ;

Sacrifice: Explenation; The boy and the girls who's singing has a competition about who should sing the song on stage.. The boy sacrifices himself by flipping the last note..


"Being different has made me to who I am"


Purpose; Why you do what you do .. and these kids love what they do.


Different ; Different is special.. and you know what, this clip made me realise.. There is nothing bad with being different ..


Friendship & strenght.


Och här är trailern för första säsongen;



And there is a lot more to it:)
Ge det en chans:)

Goodmorning!
Here I am, updating about nothing as usual - or really, about my life. But people sort of don't see it, like.. when you watch the groups on facebook that says "Nobody cares about you fucking blog" you sort of feel sorry for both yourself and others.. Maybe cause.. You have a blog to reach out to people, to wright about something people can connect to.. but It also becomes that you write so much of what you are doing on your sparetime.. that.. people stop caring. So why do I continue to do it? Because I am independent, I'm not wrighting for others.. I'm writing for myself. What does it give me? I'm not entirely sure yet, but everytime I have written something.. Even if It's only  two words or a full page.. there is a feeling.. A feeling that makes you feel complete, like.. done for the day. So maybe it' not giving me more then that.. but hopefully it will give me more with time..

Så idag är det måndag, ännu en ny vecka. Igår var en lugn dag, jag kände mig så trött att jag inte brydde mig om någonting, jag bara lät allting hända som skulle hända. Hjälpte mamma städa. Städade rummet. Lade in kläderna. Gick omkring. Men på kvällen blev jag lite gladare, jag piggnade till lite och min vän Peter kom hit - första gången han såg vårt nya hus, hihi och mamma blev jättteglad för hans besök! Väldigt få gånger jag ser henne brista upp henne sådär trots att hon alltid är glad - men det är roligt, det värmer när ens vänner känner sig välkomna!
Så vi började se på Glee , ja, tv-serien som Peter tvingade mig att ladda ned och se.. och jag är väldigt förvånad. Jag har hört om denna serien, den har varit golden globe och oscar nominerad .. och väldigt många föll för den men jag fick inte ens för mig och se den efter ett avsnitt av vad jag ansåg vara dåligt skådespeleri och för dåligt mimande.. tills jag började ta mig tid igår - till och lyssna på vad dem sjunger om, att se vad deras ögon säger och se meningen av deras skådespeleri.. Jag är chockad över att jag gillar serien som jag gör.. Det är inte.. One tree Hill eller Grey's anatomy.. De serierna lyckas träffa i de mer personliga delarna, de mer.. depressiva om jag ska vara ärlig, dem träffar de punkterna som ingen annan vet om .. Medan den här serien på något sätt är upplyftande, rolig och meningsfull.. Den visar hur människor, olika som lika, fulländar varandras liv.. Så ge det en chans, se den! Efter ett litet tag gick vi ut och mötte Danni och hon följde med hem till mig igen för och se några avsnitt till:) Jag känner hur det sprattlar i mina fingrar - jag har bara tre avsnitt kvar och vill bara se dem nu direkt!!

Men först tänkte jag berätta lite om lördagen! Det blev verkligen över förväntan! Vi åkte ju till Vaaaalllååseeeen!
Klockan 6 väcktes jag av väckarklockan på lördagsmorgonen och jag packade ned det sista och gjorde mig i ordning med mysbyxor och en varm tröja.. 5 i 7 var Danni här och Lukas kom några minuter över och vi åkte vidare för att hämta Micke - hahah och den killen ska nog aldrig köra på morgonen, han var nog inte ens medveten om vart han var när han hoppade in i bilen! Yrvaken och förvirrad tittade han på oss och hörde inte någonting av det jag sade till honom! Hahah, därefter startade vår Roadtrip till Vallåsen! Det gick fort dit, det tog väl omkring en timme och fyrtiofem minuter och det blev en härlig runda dit med pumpande musik! När vi kom dit hade vi tjugofyra stycken före oss i kön - men det gick fort och när vi kom fram så mötte vi en väldigt intressant kille bakom disken, haha, han var mer intresserad av Lukas och Micke än vad han var av mig och Danni kan man säga;) hahah! Sedan blev det åka av! Det sjukaste är att när vi tar liften upp till första backen och börjar åka den gröna backen så lurar naturligtvis Lukas ut oss på den svarta och där står vi - okapabla att ta oss ned på något annat sätt - Lukas och Micke åkte störtlopp framför oss medan jag och Danni började med pensionärsåket tills jag bestämde mig för att köra störtlopp! Och vilken känsla! Att höra vinden, känna den kallt emot ansiktet, känna håret blåsa,tårarna i ögonen och känslan i magen! Snabbheten och kittlandet i magen  - underbart - och sedan var jag nere! Jag ramlade inte! På svartbacke(dock var den inte som en vanlig svartbacke, inte lika brant) men när jag vände mig om så såg jag Danni ligga på backen, halvvägs nede och jag hörde Lukas och Micke skratta bakom mig. Lilla Dannisen hade ramlat! När hon kom ned skrattade hon så att hon inte visste vart hon skulle bli av! Vi gick vidare och började åka grön - över till röd osv.. och vilket åk! För varje åk lärde jag mig mer och mer och rädslan försvann och man körde bara för att ha roligt  - dock var jag inget proffs jämfört med slalom-gulds-micke! Han har inte åkt skidor på tio år och han satt där i liften "åh, jag är så nervös. jag kommer ramla, jag kan inte stanna och .. " blablabla men när han kommer ut i backen så åker han fort som fasen och han åker som en jäkla gud och svänger som ett proffs.. näää men det var ju inte så konstigt, vet ni varför? Jo , han vann guld i Slalom när han var liten! Och tro mig - det sitter kvar! Och han kom där sen "jo, men det känns bra.. jag känner mig säker" - Haha, ah fan, menar du Micke?!
Hur som helst, dagen gick och det blev lite kallare och tillslut började det duggregna och sedan blev det snöblandning.. Backarna klarade sig någorlunda bra ändå, det töade lite på olika ställen men fan vad roligt vi hade ändå! Runt ett satte vi oss vid bilen och grillade lite korv med bröd, mmmm .. det var himmelskt att äta det då  - att känna värmen och energin återkomma! Hahaha och killarna har en speciell syn på en när man äter korv.....
Efter det fortsatte vi åka och det blev bara bättre och bättre åk - Danni började släppa i slutet och åkte tillslut i fullfart !
ÅÅÅÅÅH! Jag höll på att glömma! Hahhah, när Lukas skulle hoppa upp på ett tak så var vi tvugna att åka in i en mellanbacke för att se honom men när vi väl kom ut så såg vi att denna backen var värre än den svarta - den var kort men damn vad brant! Lukas bangade ur och hoppade aldrig upp på hustaket men körde i fullfart ned för backen med snowboarden och Micke snabbt efter medan jag och Danni kollade nedför backen "Okej, detta klarar vi.. detta klarar vi. Oh, shit...."
Men efter att ha åkt sida till sida ett par sekunder så blev det störtlopp och sedan en hårdsväng till vänster! Haha och jag jublade för mig själv - jag vet inte hur många gånger vi jublade för oss själva;D
Danni kom snabbt efter mig  - i förhög fart och missar första svängden "wooohaaa" och sedan svängde hon hårt och FLYGER rakt in i ett staket bristande i skratt! Hahahahahaha! Åh, vi skrattade så att vi höll på att dö och sedan fastnade hon med foten!
Timmarna gick och vi åkte och åkte och tiden går alldeles för fort när man har roligt  - och roligt, ja, det hade vi minst sagt.. Det går inte riktigt och förklara hur kul man har när man inte är där, och trots att jag har skrivit hur lång text som helst så beskriver det ingenting om hur vi mådde, hur kul vi hade och vilken gemenskap man kände:) Ett riktigt bra gäng!
När klockan blev 6 så hade vi åkt vårt sista åk och då var det verkligen som bäst och jag, envis som jag är, ville så gärna bara åka ett åk till men så sade Danni "Man ska avsluta det när det är som bäst" och då gav jag med mig i ett surtleende också gick vi mot bilen! Och då kom smällen!
När man haft på sig pjäxorna hela dagen så har blodet till fötterna nästan stoppats och alla ens krafter är ur kroppen så när vi väl kom in i bilen och fick på oss lite varma kläder så kom tröttheten över oss. Den första timmen sov jag och Danni men när vi väl började vakna till när vi stannade på Max så var det som att man tagit ett energipiller - man skrattade åt absolut ingenting, jag kunde inte prata ordentligt "titta den n sccccchylte där" .. och vi vek oss av skratt alla fyra när det var absolut ingenting att skratta åt! Vi skrattade tills vi hade kramp i magen och vi kunde inte sluta! Och sedan var det dags för mig att rida en häst som var ifrån 6-12 åringar och sedan åt vi lite mat - fortfarande med skrattattacker och sedan försökte vi låsa upp Lukas dörr när han satt på toa! Hahaha, tänk er personer som verkade vara jättefulla - men som kunde stå- men som skrattade åt ingenting.. Hahaha, alltså det går inte att förklara hur galna vi kände oss men vi brydde oss inte, tröttheten var så överliggande att man bara lät allting vara! En timme senare var vi hemma igen, vi packade ihop våra saker och sade med lite ledsamhet hejdå och sedan gick jag in för att lägga mig - trodde jag - men troooots att kroppen var så slut att jag inte kunde stå upp och trots att ögonen inte kunde hålla sig öppna så fick jag världens energikick när jag kom in igenom dörren och jag somnade inte förrän klockan 3 den natten .. men eftersmällarna kommer alltid efter! Och både igår och idag har jag varit så trött att folk trott att jag varit arg och deppig.. hohoo.. man får passa sig lite^^,

Nej, men vi hade verkligen en makalöst bra dag! Så otroligt många riktiga skratt, härliga åk, god mat, galen roadtrip och riktigt,riktigt,riktigt goa vänner! Det hade inte kunnat bli bättre! Så nu siktar vi på ännu en resa  - både i sommar och nästa vinter!

Lite bilder.. Ja, det får ni från "Foto-Micke" här nedanför.. Jag tror inte det blev några "kassa" bilder;) (däremot är dem i dålig kvalite eftersom dem är tagna iifrån facebook men bättre bilder kommer senare!) Tryck för att se i större format!