Missnorman

Så jag har börjat fundera på vad innebörden av "jag älskar dig" verkligen kan innebära.. För mig är det kärlek  i ord. Värme i ord. Ett löfte om att aldrig lämna en människa, åtminstone inte i hjärtat. Det är uttrycket för de äkta känslorna man har.  Det är en kärlek som är ovärderlig ifrån allas föräldrar, det är känslor som skapas genom kärlek. Det kan vara kärlek till din bästa vän, ditt husdjur eller ditt intresse. Det är någonting, som oavsett vad, aldrig försvinner. Det kan vara både synligt eller osynligt, man kan påminna om det varje dag eller aldrig säga det..Och jag har börjat undra.. Vad är viktigast och vad är mest äkta? 
Är det viktigast att berätta för dem man älskar att man älskar dem varje dag, med tanke på att vad som helst kan hända eller ska man säga det så fåtal gånger att dem uppskattar det dem gånger de fick höra det? 
Det är ganska oroande att höra hur många som använder dessa tre orden omkring sig dagligen.. Som senast igår skämtade min killkompis med mig och sade "awww, jag älskar dig också" när vi gjorde narr av varandra.. Och självklart var det sarkastiskt.. men borde man verkligen använda det då? Är det kanske inte för viktigt för att användas så ofta?
Jag tar ett exempel som en vän till mig sade häromdagen; 
- "Vet du varför den första kyssen alltid är den bästa? " och på ett sätt så finns det ett självklart svar på den, men hur förklarar man vad man känner vid den första kyssen egentligen?
Och när jag inte svarade så sade han
- "För att det är första gången det är första gången. Det är första gången kyssen är så speciell och varenda gång efter det blir kyssen vanligare och vanligare och tillslut blir den ingenting speciellt.. och precis så blir det om du använder dem orden för ofta.. Och det är likadant som när du är på semester och är ifrån din flickvän ett par veckor och när man sedan återvänder hem och ser henne vänta på flygplatsen. Den känslan när man ser henne stå där och just den kyssen .. Den är vad som gör det värt det"

Och jag förstod vad han menade. Han hade rätt.  Det kanske är därför tiden blir så viktig i ett förhållande, den blir på något sätt avgörande..  Men han har också fel på ett håll .. För man vet aldrig vad morgon dagen ger  .. och tänk om man blir påkörd av en bil, ramlar ned för en klippa, drunknar, blir mördad eller någonting ännu värre i vetskap om att man kanske inte uppskattat vissa människor med tillräcklig betydelse.. Tänk om ni är med om en olycka och inte överlever.. och lämnar människor bakom er som ni kanske aldrig sagt "Jag älskar dig" till som ni så länge velat säga det till .. Tänk om dem undrar? Tänk om dem varje dag under resten av sitt liv hade undrat vad dem hade betytt för dig..
Eller så kan du byta situation .. Tänk dig att din vän, din pojkvän .. eller till och med den som du är olyckligt kär i mister livet .. Hade du undrat? Eller hade du kanske själv haft ångest över vad du själv aldrig sade?
Borde man inte berätta vad en person betyder för en varje dag? Borde inte folk få veta hur mycket man uppskattar dem, precis som dem är?
Jag är den sortens person, som säger till de få människorna som verkligen betyder någonting för mig , att jag älskar dem, nästintill varje dag för att jag vill att dem ska veta att oavsett vad som händer så har dem en del i mitt hjärta, för det är vad jag älskar dig innebär för mig..
Men då förvånade min vän mig igen ..
På andra sidan telefonen hörde jag honom säga
- "Jag älskar dig mamma. God natt" och då frågade jag honom, hemligt leende.
- "Berättar du för din mamma att du älskar henne varje dag?
Och då svarade han med ironi i tonen "Jadå"
och jag blev allvarlig.
- "Kan du säga att du älskar mig?"
Och för det ögonblicket fokuserade jag inte på någonting annat än honom, hans röst, hans reaktion, allting stannade upp trots att jag redan visste svaret. För trots att vi är så bra vänner som vi är, trots att jag utan tvekan vet vad vi betyder för varandra så har vi aldrig direkt sagt vilken betydelse vi har och jag vet att han inte är sådan så det är.. lite knepigt att dra upp det men vi har en speciell kontakt så jag vet att det inte är fel. Men det gick inte ens en sekund innan han svarade
- "Det vet du att jag gör".
Och för det ögonblicket kände jag hur det värmde i hjärtat.
- "Du har aldrig sagt det ..eller något liknande till mig"
- "Det behöver jag inte. Det vet du om. Det vet du på sättet vi har varandra"

Och jag blev förvånad igen, inte över att han hade rätt i det han sade, utan i att jag redan visste om det. Så kanske man inte behöver säga dessa tre orden varje dag .. utan man kanske bara behöver göra vartenda dag i lika mycket värde som orden "jag älskar dig" har..


Precis som Håkan förgyllar alla dina dagar genom att vara den han är mamma.
Jag är jätte,jätte,jätte glad över att du har honom och att han gör dig så lycklig som han gör!
För mellan er två är det kärlek som talar för sig själv!
Grattis på femårsdagen Mamma & Håkan!