Har brottom, men vill bara saga att vi har det helt fantastiskt!
30-35 grader varmt och vi ar redan sonderbranda!

Vi drar in till Playa de ingles for lite shopping och party nu!

Hor av mig!:D

L.

Goooooooooooooooooooooooooood fucccckiiiiing afternoooon!

Yeaap, det är tisdag.. Färdig packad och nervös förbereder jag inför imorgon!
Och om ett par timmar.. mindre än 24 h sitter vi på planet på Gran Canaria:)


Håll ögonen öppna! Vem vet om det kommer någon uppdatering därifrån.. men just nu har jag skrivtorka.. vilket ni har märkt!:)

Men de kommer, de kommer.. om int epå gran canaria så efter!:)


N J U T A V  S O M M A R E N H Ä R S Å L Ä N G E ..  för det ska bannomej jag göra när jag får komma iväg!:)

Trevliiiiig sommar!
L.
oboy,oboy,oboy!

De senaste dagarna har jag haft fullt upp.. Jag har jobbat och jobbat och jobbat och sen har jag varit ute nätterna långa..
Efter det fick jag en ledig dag - och då firade vi min dag, med en liten middag med dem närmsta vännerna och sedan åkte vi vidare till VG,men åkte snabbt därifrån och då hämtade Steffie oss och sen blev det en jäkla massa äventyr och tillslut hamnade man i sängen ..

Men sen blev jag väckt, av Danni och gnällig gick jag upp och gjorde mig i ordning och sedan bar det av till stan där vi äntligen fick det gjort  - vi bokade vår resa. På onsdag åker jag och Danielle till Gran Canaria och har det gött i en vecka!

Aaaaah, vad det behövs!
Längtan sitter i skinnet.. så pass mycket att det sticker i hela kroppen!

Men nu har vi det bokat och klart. Biljetten framme.. och det är bara en sista avbetalning och packning som gäller och sedan är det färdigt!(U  N D E R B A R T )

Precis som denna kvällen varit..

Efter jag varit i stan så hämtade min fasters sambo mig också åkte vi till Svedala Rock där pappa spela i det stora tältet. Medan värmen fick det att rinna längs ryggen så spelade Erik Grönvall falskt i bakgrunden och tillslut kom pappa och resten av bandet igång.. och vilken jäkla kväll! Fantastisk stämning - bandet flippade totalt loss - vilket gjorde det ännu bättre, både för publiken och musikaliskt!  Och nu har vi kommit hem efter en salt middag på Sushi Baren och Tony sitter och spelar mjukt på gitarren i vardagsrummet.. Det är sådana här dagar då man njuter lite. Av både sommarn och äventyren den för med sig..

men tänk, om en vecka ifrån nu sitter Danni&jag på terassen med en drink i handen på hotellet och planerar vad vi ska göra!
Det är slutet på ännu en vecka.. Det är otroligt hur fort tiden går. Jag har inte haft koll på dagarna denna veckan, utan tiden har bara passerat.. och jag har varit upptagen hela tiden. Jag har jobbat stenhårt, vilket gjort att förmiddagarna bara flugit förbi och sedan har man gjort intressen under eftermiddagen vilket gjort att eftermiddagarna flugit iväg och kvällarna.. hah, ja, kvällarna har bara varit impuls-saker kan jag ju påstå!Just nu sitter jag i trädgården, på verandan med datorn i knät. Äntligen åskade det i Skåne igen. Det knallade ordentligt när det väl låg över oss.. Mäktigt och otroligt mysigt.   
Nu är luften frisk och klar tillsammans med atmosfären. Både växter och djur njuter av detta märker man.. Allting är mer färgglatt och fåglarna kvittrar och även dem minsta djuren tittar fram nu efter, delvis spindlarna.. och jag känner bara hur det kliar på kroppen hela tiden .. Haha.

Nä, miljön är ett vackert fenomen .. Under åskan delade himlen upp sig.. På ena halvan var det mörkt och mullrande medan solens strålar lös igenom på andra sidan och de olika färgerna började dyka upp på himlen .. En regnbåde kom tillsynes på himlen, med de vanliga färgerna av röd,gul och grön.. och det följdes av en vacker solnedgång som det fortfarande finns spår av på himlen.

resten av familjen taggar med fotbollen.. Vad jag har förstått så är det tio minuter kvar eller något också står det 0-0, vilket innebär straffar.. och det kan jag ju inte missa!

Så jag borde nog gå in och göra dem sällskap..

Och just det, jag är färdig med dryckerna nu. Jag får börja äta igen, vilket är så sjukt skönt. Men jag har fortfarande två lådor kvar som jag kommer dricka ett par morgnar framåt och vid andra måltider om jag känner för det.. Men jag behöver näringen, kroppen har tagit mycket stryk.. men det är det värt, jag märker skillnad på kläderna som sitter och har otroligt nog fått en hel del kommentarer.. vilket känns bra. men vi får se hur länge det varar.
Jag ska hålla mig aktiv åtminstone..

Nu är jag ledig i tre dagar, vilket antagligen kommer betyda mycket vila och mycket ätande(vilket jag ska försöka ändra på, och istället gå ut och gå - rulla - cykla och spendera dagarna på stranden.. och sedan försöka äta rätt, men det är rätt svårt med mitt umgänge..)

Haha, som igårkväll .. så passade jag hundarna ett tag när Linus och Bea kom förbi och de skulle bada hos Steffi. Steffi kom och hämta oss och någon gång efter tio tog vi ett nattadopp - såååå skönt! Och det blev lite volleyboll, som blev mindre lyckad eftersom alla lyckades välta det jäkla nätet hela tiden.. Haahah.. Och sedan kurrade det i våra magar och jo ... vad tror ni vi gör som impuls..? Haha, naturligtvis körde vi till lockarp och åt nattamat..!  MUMS!  Cheeseburgare blev det.. men jag kan säga att det fettet försvann igen av alla dem skrattanfallen vi fick igår! Krampande magar, öppna flabbar och tårar rinnandes längs kinderna.. Hahah, en sådan oerhört härlig kväll! Det var en riktig sommarkväll.. som det även varit idag!  Men man lever bara en gång.. och jag tänker inte må dåligt en enda sekund längre!

Så gör som jag - njut av sommarn och det som får er att må bra!
Trevligt avslut på helgen.
L.





Det är lördag, solen skiner och VÄRMER. Det är 30 grader varmt och jag har ingen ork till att gå på stranden och det är för varmt för att lägga sig i trädgården så jag tar en vilodag.. Inomhus.. Det är sista dagen på Falsterbo Horse show idag.. Everyone is going.. Men inte jag. Det rör mig inte i ryggen egentligen, inte mer än över att man missar lite socialt umgänge och så,men jag tar jobbet före och min sista jobbdag är imorgon så jag tänker prestera bra och vila ut.. Och jag har trots allt hunnit njuta lite av falsterbo ändå..

Igår låg jag och Danielle i soffan och var helt slut. Vi uppfattade inte ens vad det var på tv, men där låg vi.. utslagna och planerade en myskväll, tills min telefon plingade till och den mest .. påverkande människan jag har i mitt liv hör av sig. Han kommer till Falsterbo.
Mitt hjärta stannade något och fjärilarna i magen började fladdra något.. Så vi gick upp, snabbt och gjorde oss i ordning och en timme var vi påväg mot bussen när ödet rycker in ..

Linus(mitt ex, som jag berättade om i förrgår) kommer susande förbi.. Han får syn på oss och sladdrar till. Han stannar. Parkerar. Ser på mig och ler. Eftersom han ändå skulle dit, så kunde vi åka med honom..
Det kändes märkligt att sitta bredvid sitt ex, som man älskat så högt och åka med honom till ett ställe för att träffa någon annan som man nu älskar högre..



När vi väl kom dit så hade inget kommit igång än, men det var ändå fyllt med folk.. och vi gick omkring och mötte lite bekanta vänner och det blev väl någon drink eller två.. Haha! Men man måste väl kunna njuta när man kan?
Men sen ringde han och ingenting annat spelade roll.

Det tog oss en evighet att hitta varandra i röran. Det var hundratals människor omkring oss och mörkt ute.. Men tillslut, stod vi där och såg på varandra och sprang rakt in i varandras famn..
"Låt mig få se dig!" var hans första ord och sedan log hans ögon emot mina medan jag kände rodnaden på mina kinder.
"Ah,Louise" sade han med värme och höll om mig. Och sen stod vi där.. Hur länge vet jag inte, men nästintill en timme stod vi bara där.. Höll om varandra och lät det vara som det alltid varit mellan oss..
Det blev en heldel trängsel i kön vi hamnade i och Danielle råkade bli bortputtad.. men jag uppfattade ingenting mer än att Alex var här, och han stod där och höll om mig.
Det är så konstigt att Alex.. Efter såhär många år fortfarande betyder lika mycket.. Vi träffas ungefär en gång per år.. och det är när saker som malmöfestivalen eller falsterbo horse show eller något liknande händer, men vi tar dem chanserna och njuter av varenda sekund av att få vara tillsammans.. och det svåraste måste vara att säga hejdå. Vi står alltid där och säger hejdå, vi känner tyngden.. Vi vill inte och håller i varandras händer så länge vi kan och börjar sedan släppa försiktigt med några millimeter och sedan avslutar vi det med ett leende. Det låter sorgset nu, men det är en oändlig lycka när vi ses.

Alex och min historia är ganska.. humoristisk egentligen. Än en gång var det ödet som styrde. Det var för omkring 5 år sedan, när jag och Veronica gick på Malmöfestivalen som vi fick syn på ett gäng killar. Som yngre älskade vi uppmärksamheten när killarna tittade och vi tittade naturligtvis tillbaka.. Dem följde efter oss i tio minuter innan dem vände eftersom vi inte gav någon respons.. men då vände vi efter dem. De gick in på Stadium och det var då han tittade på mig för första gången. Långt hår, den lite blyga ögonkontakten med sneda och breda leendet.. med dem vitaste tänderna. Haha.. Någonting klickade redan då, första gången våra ögon möttes. Och sedan gick dem ut och satte sig på en bänk, Alex satt längst till höger och log när vi väl kom fram. Vår konversation där kommer jag inte ihåg, men hans ansiktsuttryck är precis desamma som han använder idag. Komiskt nog åkte han och hans tre vänner med oss till Höllviken samma kväll.. Och vi sov hos Veronica. Jag med Alex, Veronica med Robin och om jag kommer ihåg rätt så tror jag Christopher sov på golvet.. Haha! Och sedan den dagen har Alex varit speciell för mig. Och jag har för honom.

Vi pratar inte ofta och ses ännu mindre.. men när vi väl träffas så lyser världen upp och blir bättre. Och det kände jag av imorse, när vi började jobba.. Jag som varit trött och grinig kände mig pigg och glad och .. starkare. Som nya krafter. Som han alltid ger mig=)    Och det är efter det som kommer vi på hur mycket vi saknar varandra.

Alexander är någon som jag skulle kunna.. göra väldigt mycket för. Åka världen runt för. Göra vad han än ber mig om. Och .. trots att jag precis som för alla andra har varit "mammig" när det gällt vissa grejer, trots att han är tre år äldre, så förstår han varför.. Så förstår han att jag vill hans bästa. Och hans svar på allt vi har är dem få ord han lyckas använda för att säga tillräckligt.

Jag har klagat på att ödet har fört människor till mig som jag ändå förlorat, men nu minns jag... Alex. Han kommer aldrig lämna mig. Så jag antar att ödet har sitt sätt.. Och tack vare ödet finner jag dessa bra stunderna då man önskar att man kunde uttrycka sig tillräckligt mycket.. Men jag antar att det bara kan upplevas.

Nu ska jag gå ned och krama om min mamma och säga att jag älskar henne och sedan ska jag ta en kall dusch och sedan njuta av en bra film ikväll!

Have a nice weekend.
Louise.


Det blev Eclipse idag, fjärde gången gillt. Danni ville se den igen samt Christopher som inte sett den innan .. och idag insåg jag verkligen hur mycket av filmen som fulländade historien av twilight filmerna. Precis som Bryce Hallas Howard(Victoria) sa i en intervju så är Eclipse en film som verkligen hoppar ifrån dag till kväll.. Ena sekunden kan det vara en emotionell scen som spelas på kvällen som plötsligt ändras till en ljus morgon med en helt annan innebörd. Det enda jag hade velat be om är längre emotionella scener(antagligen för att det är dem jag relaterar till mest..).

Idag fanns det massor att prata om. Eclipse mest utvecklade karaktär måste vara Jasper, som charmerar både killar som tjejer. Han har ett fascinerande sett i denna filmen som fångar en starkt och man både skratt med honom och känner för honom.. Samt att humorn i filmen har höjts och Bellas och Charlies sexsnack är en klassiker som får alla att släppa taget av den spända stämningen... Ännu ett mänskligt ögonblick som förvånar mig till att vara en favorit del är Jessicas tal under graduation... Ett mänskligt ögonblick som tilltalar alla och får folk att relatera till Bella - killar som tjejer, de inser att trots att Bella nu lever i den overkliga världen av vampyrer och varulvar så är hon också en normal tjej som lever ett normalt liv i slutändan.. och dem börjar få förståelse för både hennes kärlek till sin nya familj .. som sitt vanliga liv..

Jaspers, Rosalies och varulvarnas flashbacks är några starka favoriter i filmen som har funnit en spänning för alla i publiken.. Förståelse men samt en annorlunda sida. Både Jackson Rathbone(Jasper) och Nikki Reed(Rosalie) knockar absolut ut allt skådespeleri under sina flashbacks då det går vibrationer i luften under deras berättelser.. Det enda som fattas är Emmetts bakgrund som ändå lyckas lysa igenom och få alla killar att le lite hemligt under filmen när han drar sina avslappnade kommentarer..

Våldet i filmen har dessutom ökat. Killarna imponeras och tjejerna som ibland inte gillar action finner sig också att spänna sig under action-scenerna (som faktiskt, gjort filmen så extremt mycket bättre).

Slutet är en klar favorit.. Bellas tal. Då man förstår att när hon i början av twilight säger "I know what I want" får en helt annan innebörd.. Då hon verkligen gått igenom tillräckligt för att faktiskt förstå..

Folk diskuterar kring denna film, både killar och tjejer.. och så många har funnit en helt annan förståelse.

Så ett tips  - kille som tjej. Se den.

Nu har jag en lång jobbdag framför mig imorgon och behöver all vila jag kan få, men jag har haft en väldigt bra dag. Vilade mestadels av dagen och åkte sedan till Trelleborg med Linus där han bjöd på middag och vi sedan hann ta igen lite förlorad tid.. Vi åkte inom trelleborgs reveny för att se lite av en teater där en vän till oss spelar i ett band och det slutade väldigt trevligt. En fulländad dag där jag fann mig att le mestadels av tiden.

Sommaren 2010 visar sig vara bra trots allt..(knock on wood) .. och jag hoppas det håller i sig, för det finns så mycket att se fram emot!

Annars önskar jag er en god natts sömn och en trevlig helg=)
I have a new favourite song.. or maybe not favourite, but one that is suitable for my temper.
It's called "My love" by Sia.. which sort of comes as a coincidence, since I am meeting an old love today.

And old boyfriend, Linus.. A friend of ours are playing in Trelleborg today and he was going alone and I was going alone.. so we decided to meet. Which I have no problem with.. I am no longer mad and I no longer miss him. He's no longer special(and will honestly, never be again) .. Hah!  Maybe it sounds harsh but.. We've had a lot in the past, for a short time.. and I have gotten so far from that, that I just know ..

But It's going to be fun, to see people I haven't seen in about a year..
And while I am going to enjoy the concert, you may enjoy this new, amasing song..
Ja, livet är jäkligt tufft.. men jag kämpar för dem goa stunderna och dem har vi haft en hel del av den senaste tiden.

Under två dagar har jag och ett par vänner spenderat dagarna på Falsterbo Horse Show, som är mycket känt.. för speciellt oss ungdomar härnere. Förra året var det total katastrofalt och detta året är det mycket mer kontrollerat och väldigt mycket lugnare. Förrgår kväll var en impulsgrej, då Danni och jag åkte dit för att kolla lite men fann oss att stanna när det började snurra lite! Klockan 6 morgonen efter var det bara rakt upp för och jobba och när vi sedan åkt hem bestämde vi oss för att åka dit igen, så denna gången hörde vi med gänget och det blev en heldel rundor igår.. Frukost på BK och sedan vidare hem till Danni och sedan till stranden och sedan tilll BK igen och sedan till Bea och sedan till mig och sedan tillbaka till Bea där vi förfestade och efter ett par timmar mötte vi också Tokii och Anton:) Efter många om och men, kom vi äntligen iväg... men det vi inte visste då var att det var så dött.. Vi lunkade igen och blev nästan intrasslade med ollonborrar och undrade vad som hänt med falsterbo horse show... men för att kunna njuta av vår kväll så hittade vi en annan fest, en stuga.. och därifrån gick vi efter fem minuter och tog bussen hem. Haha.. alltså så jävla tradigt när man vill planera någonting så extremt kul.. så håller det inte i längden.

Och även idag, gick jag upp tidigt för att jobba - men turen verkar ha vänt lite och efter enbart två timmar slutade vi! Så extremt skönt. Och nu känner jag bara för att äta någonting varmt och gott, men istället ska jag ta en kall dricka och lida... men det är bara fyra dagar kvar, det fixar jag!

Under tiden kan jag lägga mig i sängen och blunda lite till Titanic och sedan åka vidare till stranden med några vänner.. för det är trots allt vad jag tänker göra nu:)




Jag tar chansen att uppdatera medan min bror inte är hemma.. Jag har ingen dator som ni vet.
(Jag lovar er att det håller på att ta döden på mig, inuti finns det saker .. i behov som måste göras på en dator och att inte kunna göra det, t.ex blogga - It's killing me.. men finns inget jag kan göra åt det för tillfället..)

Istället fortsätter jag kämpa om dagarna. Jag har hållt på med Modifast i exakt en vecka idag - och självklart ser jag själv resultat. Magen, rumpan.. till och med halse är smalare. Dock verkar inte många se det, men jag gör det själv och jag känner det. Ansiktet känns också smalare.. och när man är brun så ser man ännu smalare ut.. vilket jag blivit lite grann av de tre dagarna jag legat på beachen:)  Det har varit ganska svårt men jag fick lov och äta ett grillspett i lördags eftersom hälften av tiden gått då - och jag har nog inte haft ett större leende på läpparna under en väldigt lång tid. Jag har knappt någon energi - ändå jobbar jag varje dag + städar + hjälper mamma + cyklar flera rundor i byn + är på stranden(vilket kan vara mer ansträngande än man tror vid vissa tillfällen).. men ja, jag håller mig väldigt aktiv - vilket gör att man går ned dubbelt så fort - vilket är superskönt! Men det är svårt. Väldigt svårt och jag känner hur kroppen knappt har kraft så jag har funderat på att byta ut middagsmålet - men äta nyttigt, kyckligsallad t.ex  bara för att jag behöver den energin, men vi får se.. Det är bara 6 dagar kvar tills jag äntligen är klar med Modifast och sedan är det äntligen över och jag kan börja äta igen!!!:D Oerhörd lycka! Och idag är det 2 veckor och 4 dagar kvar tills vi ska till Spanien .. aaah, så spännande!  Och det är ju därför jag kämpar som jag gör, så när jag ligger där.. så ska jag njuta och vara så stolt över mig själv!

Jag ska också dela med mig av en notis som jag läste ifrån en tjej som är redaktör på Frida-tidningen som jag sken upp av - äntligen någon som har vett i skallen .. såhär skrev hon:

"Inte den smalaste stickan i asken:
Får du ångest när du tänker på att det är badsäsong?
Börjar du svettas i provrummet när du provar bikinis?
Blir du stressad över kompisarnas prat om gropiga lår, degiga magar och bleka hud?
- Jag också.
Jag har alltid haft en kropp som är en modell större. Putig rumpa, korta ben och en mjuk mage - precis så kan man beskriva min kropp. Jag har aldrig varit den smalaste stickan i asken, men vet du vad?
Det gör ingenting!

Kan vi inte bara en gång för alla dumpa alla nojjor och kroppskomplex?
Jag vet att det är lättare sagt än gjort, men det finns så mycket annat du och jag kan lägga vår energi på.

Jag älskar sommaren men får som många andra panik när jag inser att det är dags att visa mig halvnaken på stranden. Men jag kletar in mig med brun utan sol, pudrar på lite extra solpuder och försöker sträcka på mig så gott det går. Vet du vad det bästa är?
Jo,att de flesta är alldeles för upptagna med sig själva och sina komplex. De lägger inte ens märke till dig. De fel och brister du hittar på dig själv, är något som bara du själv tänker på. Så bestäm dig för att sluta fokusera på det som är dåligt och var istället nöjd med den fina kroppen du har. För ett par år sedan bestämde jag mig för att vända på det jag hatade på min kropp till något positivt. Jag slutade klanka ned på mig själv och började istället titta på allt som är fint! Gör det du också!"

Hur jävla rätt har inte hon?
Försök ni också.. Även jag försöker och jag mår bättre!:)

Så nu får ni några goa bilder ifrån stranden - njut av sommaren ni också, det är det bästa ni kan göra!
Pusspuss;
L.













Så det har gått fyra dagar sedan jag började med "pulvermetoden" och tro mig, det är så oerhört svårt. Doften av mat och känslan när magen kurrar.. Man vill bara gå till kylen och se vad det finns för gott att laga.. Även tanken på en macka får en att dregla.. Men istället går man till diskbänken och blandar en pulverdryck med 250 ml vatten och häller i sig för att känna sig mätt. Man känner sig mätt snabbt, den första timmen men sen börjar magen bli tommare och tommare.. Fysiskt börjar man till och med bli lite skakis och trött, så man häller i sig lite vatten och slår till sig själv på kinderna för att piggna till. Det har ju hjälpt dock. Ett par byxor som jag inte kunde knäppa i måndags sitter nu perfekt. Korkat nog har jag inte vägt mig så jag kan inte säga hur stor skillnad det har gjort, men jag ska väga mig idag och sedan har jag fram till torsdag nästa vecka innan jag slutar på denna metoden och jag är lite rädd för hur et kommer bli. Det svåra är inte att vara hungrig nu eller att känna att man tuggar på något, utan det är när man slutar på pulvermetoden och börjar äta normalt igen som jag är rädd för dem kilona som kommer tillbaka.. Jag ska äta rätt, natruligtvis, men det är ändå en annan sak och något kilo kommer säkert läggas på. Men jag jobbar ju varje dag nu i nästan två veckor så då rör jag på mig väldigt mycket också, håller mig aktiv .. vilket kommer hjälpa.

Mm .. Pappa och dem andra gör pizza i köket nu. Doften slogs hit. Trots att jag avskyr pizza så saftas det i munnen .. Löjligt kanske, men ni anar inte hur mat doftar när man inte rört det på flertal dagar. Men jag håller mig! Och jag är väldigt stolt över mig själv - jag har verkligen inte rört en matbit och ännu mindre - inget choklad, inga kakor eller någonting och det är så svårt och när dem andra sitter på stranden med glassar och annat gott så sitter jag där och vill äta, men är så bestämd att jag ser bort och glömmer tanken på det.

Ja, stranden, som jag för första gången på två år äntligen kan gå och bada i! Jag tog mitt första bad häromdagen och eftersom jag älskar havet så var det som en ren befrielse att dyka i och simma i det kalla vattnet. Jag är ingen badkruka och brukar därför bada oavsett hur kallt det är, men det var kallt nu .. verkligen kallt. Men jag njöt, njöt av avsvalkningen och av vattnet som nästan smekte min kropp medan jag rörde mig, men tillslut blev det skakande kallt och jag gjorde mina vänner sällskap på stranden och njöt av värmen som slog till. Så jag har legat med en solbränna på både axlar och rygg i två dagar nu och att gå och shoppa med en solbränna är inte riktigt smart.. men jag behövde en bikini så min mamma och min mormor fick stå ut med lidandet av att ha en sur tonåring med sig som led av svidande solbränna.. men det gick bra.. visst, det var en lysande rosa bikini (väldigt. rosa..) men den satt bättre än dem tio andra vi provade och den fanns inte i någon annan färg så vilket val hade jag? Det blev även ett par nya skor på köpet, stencoola.. vita med något blingbling på sidan som knappt syns. Lägger in bilder en dag:)

Nu har solen kommit fram från molnen och eftersom vi har kalas imorgon så tänkte jag bli lite brunare tills familjen kommer:)

Ha en bra dag och glöm inte.. njut av det ni har, man vet aldrig när det försvinner..
Jag kanske inte borde skriva nu, eftersom jag har ganska bråttom, men jag vill skriva ut det.. Jag såg Eclipse igår, vid midnattsvisningen och det förvånade mig hur fåtal "yngre" där var. Åldersgränsen låg på 11 men där var allt fler över 16 kan jag ju säga.. Ändå var stämningen rätt. Inget skrik eller liknande, utan skratt under skämten och tårar vid de vackraste scenerna.. och applåder.

Vad kan jag säga om Eclipse?
Filmen har verkligen kommit från boken ..
Regissören David Slade är nog den enda som verkligen prickat rätt. Det är kanske konstigt och säga eftersom det känns så varenda gång efter att man sett någon av dem filmerna för första gången, men det märks verkligen hur känslan är annorlunda. Skådespelarnas förhållande till sina karaktärer stärker så mycket i saker som inte sägs..

Hah, se på mig .. Jag sitter här och försöker finna ord, men jag får inte fram det riktigt.. Det är inte vanligt att jag är fåordig och det är konstigt eftersom jag har så mycket att säga, men .. efter att jag kom ut från biografen igår och hörde en massa negativa kommentarer om hur "den var okej" eller att folk somna, eller folk som bara höll på med "edward är så ful".. så föll det inte mig i intresse att diskutera det med andra människor. Så jag gick idag också, ensam, för att min instinkt sa åt mig att göra det.

Jag har varit väldigt .. numm.. den senaste tiden. Haft svårt för att känna att jag varit riktigt lycklig .. undrat över om livet bara är .. normalt. Och när jag såg Eclipse så lyckades den oklanderligt gripa tag i de känslorna som döljt sig en tid och drog ut dem. Jag skrattade, höll andan och tårarna brände bakom ögonlocken vid några få men bättre tillfällen.. Adrenalinet låg högt och man slappnade av av lycka. Det fanns så många olika emotionella senarion. Så mycket som de andra filmerna kanske inte riktigt fått med eller saker som äntligen får publiken att förstå.. Lyckan, kärleken, svartsjukan, sveken, lidandet, förnekelsen, accepterandet, rädslan, ilskan, manipulationen, förvirrandet, förvånandet, modet.. styrkan. Många anser att twilighfilmerna har gjorts för den yngre publiken som fastnar för de vackra skådespelarna, men för vissa är det historien som är viktig.. och nej, filmerna är inte böckerna, det är mycket som fattas, men dem har blivit det bästa ur boken.. så bra som de kan bli kanske man kan säga. Jag hade höga förväntningar på Eclipse, men fann mig själv väldigt överraskad och hörde hur jag sa till mig att det var en fantastisk film .. vilket jag aldrig sagt gällande någon av dem filmerna förut.

Det gick fort.. kanske för fort vid vissa tillfällen, men den ena scenen fulländade på något sätt den andra. Och filmens början fulländar verkligen sitt slut, med två olika svar och nästan.. två olika människor. med styrka. Och man förstod att Bella ... funnit den hon är.

SPOILERRECENSION!  

(Detta är en fan-recension från USA - denna tjejen uttryckte det bättre i ord än vad jag gjorde och drog med sig höjdpunkterna, så för er som inte vill veta något kring filmen , fortsätt inte läsa men för er som är lite nyfikna så är detta något som många i biografen kände..:

I just got back from seeing Eclipse.. and while I agree it wasn't perfect, I thought it was the best of the three, and I LOVED IT!!!
I have always gone into these movies with the idea that it is an interpretation of the books. I would LOVE if they could just act out every scene as is directly from the books, using the same dialogue, but obvi that isn't possible. But they brought the best of the books to life.

I thought the opening scene was a great set up to what was going on in Seattle, and it showed you how Riley was created. I loved how it cut right to  the "Eclipse" and then went on to the meadow, which was so romantic. I just felt like there was so much more emotion in this movie. E and B actually seemed in love,. They talked to each other. Edward seemed totally in love and devoted. I love Robert pattinson in this one! The Leg hitch/proposal blew me away.I cried with a huge smile on my face and I nearly jumped out of my seat when Bella finally said yes. The audience clapped, which made it only better.  It was just perfect, and sooooo romantic. I loved how they hugged at the end, and Bella seemed happy and excited, like she eventually was in the book about the whole marriage thing. oh,  I can't stop thinking about that scene!!

The tent scene I thought was spot on. Maybe a bit fast it to, but it stays very close and true to what is in the book. I didn't like how Bella or Edward reacted after B kisses Jacob for the second time. She didn't seem guilty enough, and it was almost like it was brushed over but roberts eyes said everything.. Like he had been betrayed but like he.. accepted it. More like he was afraid then angry.. and then it just blew over and "It started".. Those of you who has read the books knows what I mean..  The action scenes were awesome... from the cullens chasing Victoria in the beginning, to the final fight. Edward was so bad ass in his show down with Victoria and Riley! I loved it. The werewolfs was amasingly done, they were HUGE and almost looked real.. And their sounds, they gave me goosebumps everytime they growled. Everything was just perfectly done - the werewolves, the cullens, the newborns, victorias manipulation over riley.. It was just SPOT ON! Oh, and the flashbacks for Jasper and Rosalie were ... perfect. So much emotions, a bit fast but included everything that needed to be said. It's wierd but I could feel every emtion Jasper and Rosalie had in their stories.. as with the packs histories, Billy has a powerful voice and your just waiting for something to happen while he speaks.. Which reminds me of the scene where Jake gets hurt.. I'm not a huge fan of Jacob, but seeing him brake.. scream .. and then in a bed, sweaty and hurt, it almost made me cry.. and Bellas and Jakes connetion is great.. The movies is a bit to much team jacob, but nothing I put any energy on..

Overall, I think this movie captures the emotion of the books. They have really considered what is important and cought the emotions of it. Edward is finally what I have been waiting to see... romantic, devoted, funny and all of that. And Bellas confusion finally comes out and she accepts that she has to find herself.. and she goes a long way until she's there. But she gets there, and we get to follow it during Eclipse.. I did have some problems with the pacing. As people have mentioned it seemed a tad jumpy... one scene to the next, with many of them not seeming to last long enough. But all in all .. Best one yet. Go see it.

So there ya go... I am def going to see it again... probably a few more times!)



Nu har jag jobb imorgon och måste sova.
Good night.
L.