Missnorman

Klockan är mycket och jag studerar fortfarande inför ett prov imorgon,
det har inte hänt särskilt mycket de senaste dagarna, och för att jag ska orka imorgon så måste jag lägga mig - så ni får en helhets uppdatering om ett tag istället:)

God natt!

Helgen har varit bra. Supermysig. Precis vad jag behövde.
Fredag. Dag 1.
På fredagen vaknade jag utan entusiasm åt att vi skulle åka - jag hade haft entusiasm i flera veckor, längtan och förhoppningar som antagligen funnits där så länge att det under fredagen försvann.. Kanske bara för att problemen med maten och pengarna i torsdags klyddade till saker och ting. Men när skolan snabbt tog slut och jag gick hem för att packa det sista så kickade spänningen in igen. När dem efter ett par snabba timmar tutade utanför mitt fönster och mötte mig med "ÄR DU RIKTIGT KNÄPP?" -blicken åt min packning så skrattade jag och kände adrenalinet komma igång. Egentligen hade jag inte alls mycket packning, men madrasserna låg utrullade och täcket var inte nedpackat. Lukas och Micke försökte hjälpa mig rulla ihop madrassen men när vi insåg att den var alldeles för stor för att få plats i bilen så gav jag dem en missnöjd blick och bad dem försöka igen. Danni skrattade åt min envishet och förklarade att hon tagit med en uppblåsbar madrass åt mig istället. Bilen var fullpackad när vi kom till Millennium för att hämta upp Peter. Det var som att vi packat för flera veckors resor och all den energin man kände fick det nästan att kännas så.
När Filippé vinkat av oss med vinflaskan i fönstret blev det åka av och vår roadtrip upp mot Båstad började. En och en halv timme gick fort. Med gott sällskap, musik, en dator och lite goa skämt gick bilresan fort, men det var inte lika lätt att hitta som vi trodde. Väl framme i Båstad körde vi runt och efter att Lukas i flera timmar vägrat skriva in på GPSen så gav han med sig och skrev in adressen och med en u-sväng körde vi in på rätt väg.. Ungefär 7 km utanför Båstad..och efter mycket tissel och tassel hamnade vi i Grevie som var en mycket, mycket liten gammal, sliten by med gammeldags fordon. Man skulle kunna säga att det såg fattigt ut, men det håller jag inte med om, utan det var slitet och mycket fint. Det var berg och skog så långt ögat kunde nå och de slitna husen passade in i omgivningen tillsammans med blåsipporna längs gräset. Affärerna var få. Danni berättade om en pizzeria som vi aldrig såg, Micke om en frisörsalong men det enda jag såg var skylten till en bensin mack och ICA. Det låg även någon liten fotbollsförening en bit bort med ett hus lika litet som ett utedass.. Haha. Huset var finare än jag trodde, jag förväntade mig en liten stuga men det var ett två våningshus med en stor trädgård. Direkt när man kom in så var köket framför oss, i perfekt storlek för oss alla och sedan ett vardagsrum till vänster och ett till höger. Huset var fyllt av "gammeldags-möbler" . Ni vet, gamla lampor, tapeter, byrår och det fanns två gamla och fina men ostämda pianon. Men det passade in. Hela grejen med hela alltet var att det gammeldags"aktiga" fullgjorde det hela och huset var supermysigt!  Det bästa var nästan uterummet, där vi spenderade mestadels av vår tid. Dock hade vi stora problem med avloppen. Det var stopp i vasken hela tiden och toaletten svämmade över flertal gånger så tillslut satt jag på alla fyra och lade ut handdukar på golvet. Vägarna var dock det jobbigaste - det var inte vägar, det var backar! Upp försbackar och nedförsbackar överallt och flera gånger, efter att vi handlat på ICA så pustade alla "Dessa jävla backarna" och sedan brast vi alla i skratt åt vår andfåddhet. När vi väl kommit fram och packat upp och bäddat så ställde sig mästerkocken själv och gjorde middag -Peter. Det blev en god och efterlängtad Pasta Bolognese och med kurrande magar dukade vi snabbt fram till den goda maten.
Efter lite god mat och efter att ha firat Danni med en god kladdkaka, en överraskningspresent med ett fint kort till som Micke ritat och efter lite festande, så bestämde vi oss för att det räckte för kvällen. Vi var alla så färdiga så vi lade vi oss och såg film. "Sommaren med Göran"..  Ingen favoritfilm direkt. Svenska filmer är något av det värsta jag vet och skådespelandet var precis lika dåliga som jag visste att det skulle vara, med efter att ha somnat efter ett par minuter så gjorde det mig inte så mycket. Danni och Peter lade sig tidigt, medan Micke, jag och Lukas låg kvar därnere. Jag kunde inte lägga mig förrän Micke och Lukas var klara eftersom min säng stod framför tv:n så Lukas gjorde vad han kunde för att underhålla mig, d.v.s släppte han ut en hel del gaser...! Hhahah! Det kanske låter vidrigt och självklart är det det, men .. Det är roligt, när man väl är där. Hahah!
När tröttheten slog till så var vi alla så nära på att somna, tills Lukas energi kom och hans telefon ringde och vi skrattade åt något som liknade "Kommer Nelson Mandela ifrån Sydafrika? " och en hel del annat... Hahaaha! Någon gång efter midnatt kom Peter och Danni ned och fnittrade lite hemlighetsfullt. Vi satte oss i uterummet och pratade i några minuter, fram tills Danni frös så att hon skaka och dem gav mig vars en puss på kinden innan dem lade sig igen. När klockan närmade sig 5 så slumrade vi till allihopa..




'
Day 2. Lördag:
När jag vaknade på lördag morgon så trodde jag att jag låg i en pöl av osynlig värme. Det kändes som att jag svettades floder men så fort täcket åkte av mig så blev det kallt och jag slappnade av igen. Lukas sov som en gris medan Micke redan verkade ha vaknat. Jag antog att han satt i uterummet så efter att jag tagit på mig så gick jag ut och mötte Danni på vägen. Hon hade varit vaken i någon timme och gått runt och myst lite för sig själv, Micke hade gått ut och tagit en promenad. Vi satte oss i uterummet och njöt av den blåa himlen, det gröna gräset och de kvittrande fåglarna. När det gått en stund så blev jag så pass uttråkad att jag började gå omkring i huset, så jag bestämde mig för att gå upp och säga god morgon till min bästa Peter. Han sov med särade ben i sängen när jag kom upp - men med täcke över sig, så jag lade mig bredvid honom och pussade honom på kinden.
"Var är Danni?" var det första han frågade och jag log åt hans längtan.
"Hon är därnere gubben, kom ned så gör vi lite frukost".
Jag gick ned och hjälpte Danni ta fram frukost. Vi dukade tallrikar, glas, fläder&päronsaft, mackor och skinka. Bara för att vi visste att Lukas skulle bli störd så gick vi alla in och betedde oss högljutt hos honom och tillslut satte han sig, fortfarande sovande, upp och morgonen förlängdes av några extra skratt.
När vi myst av en sen frukost så gjorde vi oss i ordning och bestämde oss för att gå ut en liten runda. Efter halva vägen skildes vi åt - Lukas och Micke gick för att leta efter en boll medan Peter,Jag och Danni gick för att handla lite mat. Vi hade planerat att äta pizza på lördagen men det fina vädret sken över oss så Peter kunde inte motstå, att för min skull, grilla åt oss - han visste hur mycket denna helgen betydde för mig och om det så skulle betyda att han skulle bjuda oss på mat.. så skulle han göra det. Och god mat kan ni tro att det blev - Kött med pommes och vitlökssås - det var ljuvligt!! Vi satt alla i tystnad och njöt av den goa maten och sedan försökte jag få killarna att hjälpa oss med disken - vi hade både städat under fredagen och diskat under fredag och lördag, de var deras tur ju .. men dem höll inte med, det var rena paradiset för dem och så fort vi inte var i köket så fick vi höra "vad gör du utanför köket kvinna?" och sedan brast dem i skratt. Min aggressiva sida kom fram till viss del där, då jag blev trött på att vi var dem enda som plockade undan, diskade och städade så fort vi åt eller drack något medan de bara låg och slappa.. men det är väl så det är, killar är killar och kommer alltid vara. När vi plockat undan så kom drickan fram .. och korten. Vi körde pyramiden och jag lovar er att Lukas har 70 klunkar kvar att dricka(a) Men han var duktig som tog ansvar eftersom han skulle köra dagen efter!
Runt midnatt bestämde vi oss för att gå ned på "dansbandskvällen" nere på fotbollsstadion men när vi kom ned så var människorna mellan 30-50 årsåldern och inträdet låg på 150 så det var bara för oss att gå hem igen .. Och på den korta vägen hem, lyckades det komma fram mer än jag anade. Det blev en väg fylld av.. djupt prat, tårar, chock, medkänsla, sorg, kärlek, vänskapligt bevis av värme, skratt, slag och hemligheter. Just sådana saker som sker när alkoholen kommer in i bilden! Hahha!
När vi väl festat någon timme till så började krafterna ta slut. Danni och Peter gick upp och la sig medan jag fick vänta på att Lukas och Micke skulle bli klara med någon film igen. Flera gånger somnade jag till och vaknade av att jag sa "Så, ska vi sova nu?" och tillslut blev Micke nog trött på mina klagelser för han gick fram till dvdn och stängde av filmen utan ett ord och sedan lade vi oss alla för att sova och det tog mig ett par minuter och sedan hade sömnen tagit över helt..



Day 3. Söndag.
När vi vaknade upp till det vackra vädret på söndagen så satt vi i uterummet i timmar. Utan ett ord njöt vi av det fina vädret men den kalla brisen som höll sig kring oss. Danni,Jag och Micke gick en snabb runda ned till Ica och sedan hem igen fram tills dem andra vaknat, då vi började plocka undan så att vi kunde bli färdiga i tid. Efter någon timmes städning var det dags för mat och vi tog resterna ifrån Peters Pasta Bolognese- som jag kan säga, smakade himmelskt!
När killarna för första gången DISKAT överhuvudtaget på hela helgen så hade vi packat allt, plockat undan, dammsugat och gjort det fint så var det dags att åka hem .. Och på hemvägen mötte vi två fiiiiiina leksaker!
Under en bit följde dem oss och låg precis intill, lade sig på långt avstånd och kom sedan i full fart förbi igen... MMmm, gåshud av motorcyklarnas ljud!
Och tillslut var vi hemma.. Trött, smutsig och äcklig lade jag mig i ett varmt och skönt bad.. redo för att återvända till verkligheten .




Måndag:Hela dagen har jag suttit och suddat och skrivit, suddat och skrivit om och om igen på bloggen. Efter en hel helg i Båstad så känns det som att man borde ha mycket att leverera men tvärtom, kroppen är färdig, psyket är inlåst i sin lilla dvala och jag har låst in mig på rummet. Jag känner att det är en läsar dag idag men när jag satte mig ned för att läsa "Om jag kunde drömma" innan idag så tog det mig tre meningar att läsa innan rösten i mitt huvud skrek "Too soon" också smällde jag igen boken igen. Resten av dagen har varit som ännu en söndag, vilket egentligen har behövts. Jag vaknade av den vibrerande telefonen. 05.30. Med pina i kroppen stängde jag av alarmet fram till halv 7 och sedan drog jag mig långsamt ur den varma sängen. På ett par minuter så insåg jag att jag självklart gjort av med min sminkväska - som antagligen är kvar i badrummet i Båstad som jag lade undan under tiden jag städade. Så i full stress tog jag på ett lätt lager av mammas rouge och några lätta drag av mascaran innan jag tog på mig och sprang i all hast ut genom dörren för att utan att tänka, trampa ned en av mammas blommor. Ångesten drog sig genast över mig och jag förstod att jag var tvungen att stanna upp och andas för att kunna koncentrera mig och med handen på pannan vände jag mig om och såg på mamma som jag visste var förtvivlad över blomman jag precis förstört. "Förlåt.. Jag..Arh, förlåt. Det var inte meningen.. Jag.. Jag måste gå" och sedan gick jag i full powerwalk mot bussen med en stressande Danni på andra sidan telefonen. Mamma skickade ett lugnande sms om att det inte var någon fara men om att jag måste tänka lite mer innan jag agerar, så att det inte ska bli sådär och jag visste att hon hade rätt. Att hantera stress är något jag måste lära mig. När jag ett par minuter senare insåg att min vänstra kindhalva dunkade av smärta så förstod jag att min tandvärk blivit värre under natten och mamma var gullig nog att boka en akuttid åt mig till tandläkaren. Så jag hann in på skolan ett par minuter innan jag gick igen - tur nog så kom aldrig vår engelsklärare och våra lektioner efter var inställda, så Danni sprang ikapp mig och åkte med mig hem. 5 minuter försenat var jag inne hos tandläkaren som enbart lade mig ned i stolen och började pilla. Jag tycker själv inte att det är särskilt obehagligt att gå till tandläkaren, vilket många verkar, men det måste vara obehagligare för dem. Jag var klar på ett par minuter då hon sköljde och gav något sorts bedövande som gjorde mig lam i ena kindhalva för ett par timmar. Trötta åkte vi hem och lade oss på soffan och lät timmarna passera. Efter lunch någon gång hörde André av sig. Det var meningen att han och Peter skulle komma tidigare men när vi fick ett sms där det stod "Peter har gjort något dumt, vi hör av oss snart" så blev jag direkt orolig. Danni och jag såg chockerat på varandra. Hade han gjort något eller blivit utsatt för något? En olycka? När vi ett par minuter senare fick ett sms till med orden "Kan inte snacka . Ambulansen kom nu" så sjönk mitt hjärta som en sten nedåt magen. Vi stannade båda två upp och det var som att höra en nål falla. På ett par sekunder hade vi släckt allting omkring oss, dragit ur alla kontakter och slängt på oss kläderna för att springa ut på gatan där André skulle möta oss för att köra oss in till sjukhuset.. Klumpen i magen var större och oroligheten låg med gråten i halsen. Jag fokuserade inte på Danni utan antog att hennes tystnad sade lika mycket som min.. När vi ett par minuter senare möter Andrés bil och ser Peter sitta på andra sidan sätet - skrattandes - så fladdrade magen till av glädje och ett par minuter senare.. Ilska. " NÄ!!! Vi går. Vi går" sade Danni ilsket och drog i min tröjarm. Jag gick med henne men var fortfarande för chockad och för arg för att säga särskilt mycket. Peter hoppade ur bilen och med tystnaden som följde förstod han nog att han gått över gränsen. Det var så typiskt honom att skämta om något sådant! Hur ska man kunna lita på honom när de väl gäller då? Man skämtar inte om sådant! Människoliv är för värdefulla, särskilt när det gäller ens nära vänner!
Jag hörde honom fnysa till av skratt bakom oss och när han försökte tilltala oss så vände jag ryggen åt honom. När han drog mig i tröjan så drog jag mig ur hans grepp och skrek "vad fan tänkte du med?"  "Haha, erkänn, lite roligt var det" sade han oseriöst.
Jag fortsatte gå hemåt och kände att jag var glad, glad för att han inte varit med om någonting men så otroligt arg för denna lögnen som var menad att vara "rolig".. men är man vän med en dramatiker så borde man väl förstå att det inte går?
När han efter ett par minuter insett att han gått över gränsen och bad om ursäkt  - men ändå hade ett flin på läpparna - ställde han sig och höll om mig. Han förstod att han gjort fel när han såg allvarligheten i mina ögon och när han såg att det inte gick över efter ens en halv timme så bad han om ursäkt igen. Han skrattade också. Han hade väl blandade känslor kring det men jag var så orolig att chocken antagligen inte riktigt lagt sig.. När dem gick 40 minuter senare så släppte det lite. "Om en månad ska vi ge sån jävla payback" sade Danni och pekade ut mot dörren de just gått ut genom. "Haha, Ja,jo, de ska vi" log jag.
När hon också gått så ställde jag mig för att diska. Det kändes skönt, distraherande. Vardagligt, mänskligt, distraherande, tråkigt men ändå. . nödvändigt. När jag fortsatte slinta med glasen ned i diskhon så suckade jag åt min klumpighet och torkade av mina blöta händer och lät resten av disken vara. Trött satte jag mig ned i fåtöljen i hopp om att somna - ingen vidare lycka dock, så jag satte på det nya avsnittet av vampire diaries och i mitten av det kom mamma hem. Hon lagade en snabb men god mat och diskade sedan efteråt.
Jag satt fasttrollad i min värld av vampyrer och när det tog slut så ekade deras röster och ansiktsuttryck i mina huvuden. Jag sprang snabbt upp med datorn och öppnade fönstret.
Var det varmt eller är det bara jag? Jag kände mig nästan oanständigt svettig och lutade mig ut genom det öppna fönstret. "Kärringaköror?"   Jag skrattade åt mina tankar och lät den friska luften svepa om mig. Och nu har jag lagt mig här, i sängen och skrivit ut allt som inte kommit under hela dagen. Jag antar att det är komplicerat nog för att förstå till stor del av vad som går igenom mina tankar eller min vardag.. Om det är.. knäppt eller normalt kan jag inte avgöra. Och oavsett vad, så gör det mig ingenting, vad ni tycker, vad någon tycker, för i slutet.. så är det vad jag tycker om mig själv som spelar roll ..

Och nu har jag kommit hem och så mycket har jag missat, återigen ringer mobilen stup i kvarten, återigen kommer mamma in när man låst in sig på rummet, återigen ringer hemtelefonen trots att det aldrig är till mig.. Verkligheten börjar återvända. Och vet ni vad det bästa med det är? Det som tar en bort igen ..
T.ex sådant som betyder något extra för mig.. och här har ni ett smakprov på det; Den nya Eclipse-trailern..

..... Eftersom Jag,Danni,Peter,Lukas och Micke nu åker på roadtrip till Båstad och stannar där över helgen!

I'll see yaaaaaa!

Jag sa ju att idag skulle bli en väldigt speciell dag..
Jag vaknade åtminstone tidigt och hann göra mig i ordning så pass fort att jag hade tid över innan jag skulle gå till bussen, så jag gick bara fram och tillbaka i köket och såg ut på det fuktiga vädret.
Regnet hade återvänt till Höllviken och luften kändes än en gång ren. "Experterna" på aftonbladet sa igår att man skulle leta efter gult regn efter askan men naturligtvis såg det helt normalt ut i mina ögon..
Trots att jag var ute i god tid så kom jag nästan försent till bussen, så Sophie höll den två minuter extra och sedan var vi iväg.
I skolan planerade vi att överraska Danni - inte med något större, vi hade bakat lite smått så jag gick med en tung väska fylld av kladdkaka och chokladbollar som vi bakat dagen innan.. Vad jag inte visste var att Dannis speciella dag skulle bli lite extra jobbig..
Medan dagen fortsatte med två lektioner och med en snabb men glad "Kak-gratulations-överraskning" förvärrades min dag bara minuter senare. När jag i all hast sprang emot bussen för att ta den till jobb så letade jag i min väska efter min plånbok, när jag i panik insåg att den inte låg där så kände jag klumpen i halsen..
"Nej,nej,nej, detta händer inte ,vart är den?" och i samma sekund ringde jag upp Christopher och bad honom leta i klassrummet vi var i senast. När jag väl kom fram till skolan så mötte Shannon, Christopher och Julia mig - "Den är inte i klassrummet och de har inte fått in något på receptionen". Vi sprang runt i nästan timme och letade på alla ställen jag gått - även på vägen till bussen. Tillslut ringde vi skånetrafiken som inte hade fått in någon plånbok och sedan fick jag göra en polisanmälan. Dagen kändes som värst när jag insåg att den inte skulle komma tillbaka, det var antagligen en överreaktion men det kändes som att jag förlorat något väldigt personligt - jag hade åtminstone inte några bankkort eller id-handlingar eller så, men jag hade tillräckligt viktiga saker för att det skulle bli jobbigt.. och resten av dagen kändes bara skit. Om jag tappat plånboken eller om någon faktiskt tagit den är jag inte helt säker på än..
När jag kom hem så hade jag åtminstone en förstående pappa som lugnade ned mig och fick mig att må lite bättre och en mamma som ringde och fixade ett intyg till ett nytt busskort och en massa annat.
Resten av dagen gick långsamt. Jag gick omkring hemma, rastlös med förlorad inställning på att jag skulle ha jobbat, så istället satte jag mig och delade in tvätten i olika högar och tvättade tills tvättställningarna var fulla. När det var gjort tänkte jag lägga mig för att vila, jag kände att det tagit på krafterna men när Danni ett par minuter senare skickade att vi skulle träffas så var det bara att ta sig upp igen. På lite längre tid än väntat hade jag gjort mig i ordning och mötte Christopher på vägen till Millennium .. och när vi väl kom dit så stod Danni utanför - lika snygg som alltid och redo för att ha en bra kväll på sin speciella kväll. Och som vanligt, när det gäller majsarna eller som vanligt när det gäller våra planer, gick dem inte som planerat.. och alla förutom vi tre kom försent. Kvällen började med lite sura miner men övergick snabbt till ett bra humör. När vi ätit god middag så kom Peter och satte sig hos oss och efter att han gjort två goda efterrätter så kom restaurangchefen ut med ljus och började sjunga på "Vi gratulerar" och på ett par sekunder satt hela Millennium i sång. Efter applåder, visslingar och skratt åt vi generat en ljuvlig efterätt. Danni fick två bilder av mig, en hon bett om och en hon kan ha som minne - en på sin hund och en på oss två.
När vi ätit gick Peter, jag och Danni hem till honom medan dem andra åkte hem och där har vi nu spenderat kvällen. Peter gav Danni ett silverarmband i hjärtan i födelsedagspresent, som hon blev väldigt glad över.
När vi spenderat ett par timmar där så hämtade Dannis mamma oss och nu ligger jag här, under mitt täcke och lyssnar på "Nothing and Everything" by Red. . I hopp om att tröttheten ska ta över snart.

Sov gott.
och Danni?
Grattis på födelsedagen mitt hjärta.

Fortsättning följer!

Sweet dreams,
MissL.

Det är inte lätt att vara tonåring, det måste jag säga. Att känna sig såhär förvirrad och orolig nästintill varje dag är väldigt svårt och det tar på ens självsäkerhet. För det är som att man har vissa sidor bland sina vänner - som inte är falska- men helt andra sidor när man kommer hem, som kan visa mer av vem man är, men dem sidorna är inte framme ofta och när dem är så undrar folk vad som är fel.. Så hur mixar man dessa sidorna på ett stabilt sätt? .. Tja, det är väl det man förstår när man finner sig själv..

Annars har tonåren sina fördelar, åtminstone när det börjar komma till det äldre.. Och Nu - om 4 dagar åker jag,Danni,Peter,Lukas och Micke till båstad för att bo i Dannis föräldrars stuga över helgen! Och jag tror - att det som vanligt - kommer  bli riktigt mycket skratt och jag tror att vi kommer komma hem med femtio blåmärken var.. och jag tror att det kommer bli en riktigt, riktigt bra helg!

Idag har jag gått i stan med två vänner, en kort men mysig stund på västra hamnen och efter det åkte vi hem till min mamma och tog en fika.. och hade lite slagsmål, bröt några tår och gav varandra några blåmärken.. hahhaha! Otroligt att vi - oavsett var eller när vi är- alltid har lika roligt! Kvällen gick lite fortare - pappa åkte hemifrån så jag satte mig inne på hans kontor och cyklade 10 km på 25 minuter och svettades som en gris! Härligt eftersom det inte heller är den enda träningen jag haft idag.. I skolan åkte vi skridsko - alltid lika roligt så där gav man så mycket man klarade av, så förhoppningsvis har jag träningsverk imorgon! Kvällen fortsatte däremot.. och jag gjorde fullkornspasta med kycklingbullar till middag och efter det fick jag ett jäkla ryck och på ett par timmar storstädade och rensade jag hela nedanvåningen! Så nu är det rent och rensat i garderober, lådor och i kylen! Plus att jag tvättade och hängde upp tvätt! Så jag känner mig väldigt duktig idag, men ännu tröttare.. Så nu ska jag lägga huvudet mot mina sköna kudde och sova. God natt:) - Kom ihåg, att en människa fortfarande kan vara självständig när den är med andra, men att det också är så.. att ibland, behöver vi varandra<3

Jag har en tung kväll. Trots människor i omgivningen så känner jag mig ensam, jag lyckas stänge ute röster, ansikten och jag tror inte det är självständighetsensamheten .. utan det är rädslans ensamhet. Mer över att jag ... har sidor som folk inte verkar se. Och det .. är så .. frustrerande. Tänk er en positiv tjej, som skrattar, ler, busar och har sig med sina vänner - och det är äkta sidor, men tänk er att det finns andra sidor som folk inte ens verkar känna till, sidor som man inte kan visa utan att folk börjar undra och inte slutar vara på en förrän man ändrar beteende.. Varför är det så? Det börjar ta kål på mig.. Annars har det varit en bra dag, jag cyklade tidigt upp till min faster emma - till hennes hund och katthotell där jag skulle provjobba och cyklingen upp blev som ett spinningpass kan jag lova, haha.. Och sedan provjobbade jag i tre timmar och det gick väldigt bra - och det kändes väldigt bra och det var roligt och jag fick gå rundor med hundar och höll mig aktiv hela tiden och sedan cyklade jag hem - med motvind och när jag kom hem så var mina ben tunga som bly - så träningen har varit komplett idag. Nu har jag skrivit i ett par timmar, ätit middag m familjen och så.. Ska snart sova. En dag imorgon också. Nighty night.

- Sann Visdom är att leva i nuet, planera för framtiden och dra nytta av det förflutna.

Klockan ska strax slå midnatt och jag ligger nedbäddad i sängen.
Dagen har varit lång och gått ganska fort. Vädret jag bad om kom idag, men jag hade inte tid att göra det jag ville av den. Jag vaknade sent, runt förmiddagen vilket känns skönt, det betyder att jag fått vilan jag behöver. Dock tror jag att jag behöver den tills imorgon. Jag ska nämligen på provdag på ett jobb jag ska prova på, ute hos min faster som driver ett katt och hundhotell. Jag känner mig nervös - antagligen för att jag är nybörjare, men man behövde ingen "utbildning" eller särskild hantering av djur utan jag kommer lära mig mer och mer med tiden och tillslut kommer jag antagligen bli trygg i det och eftersom jag har en extrem kärlek för djur så ska det nog gå bra.
Resten av dagen har gått till städning. Mormor kom förbi på en fika imorse, mysigt! Vilket det alltid är när jag är hos eller med mina morföräldrar.
Lite av dagen spenderades hos pappa, min pappa och han hade något av "a boys day". De åkte för att se racing med gammeldags bilar - riktigt häftigt och efter det fick dem ett sug och satte sig och spelade bilrace på x-box. Sådana dagar är nog bra för familjen, speciellt för barnen - tid med sina föräldrar, både tillsammans och ensamma och min bror har nog behövt det. Jag såg att han sken lite idag, ögonen glittrade till lite och han skrattade och pappa var barnslig och skämtsam. Viktigt, uppväxten har nog större påverkan än man tror.
När klockan började närma sig 18 så blev mamma och jag klara med städningen så istället för att göra mat idag så bestämde vi oss för att gå på restaurangen bredivd också gjorde min bror oss sällskap, så det blev en snabb liten mysig familjemiddag. (Tack för middagen Mamsi)
På vägen hem hämtade jag min dator hos pappa, som han försökte hjälpa mig med. Jag vet inte riktigt vad som är fel men jag ser att den börjar gå sönder. Jag gör ingenting förutom att jag har den i knät och flyttar den vartenda söndag,men jag har inte gjort några större saker som kunnat få den att gå sönder .. men det är väl som min pappa säger.. "Hela du borde ha en försäkring, för du kan inte ha någonting elektronis
kt utan att det går sönder".   Så större delen av dagen har jag spenderat åt att vara ledsen över min dator. Det kanske låter löjligt, men datorn innehåller större delar av mitt liv - mina texter, bilder .. Minnen och saker jag behöver komma ihåg, samtidigt som den ger mig kontakt med människor jag vanligtvis inte kan prata med - människor som ser sidor av mig som ingen annan har, sidor som jag undrar om människor omkring mig ser, människor som hjälper mig finna mig själv allt mer och mer.. och det behövs. Så att vara ledsen över någonting elektroniskt kanske låter löjligt eftersom det finns så mycket att vara ledsen över i livet - allvarliga saker som cancer, död, fattigdom och andra saker.. så är detta trots att det bara är en sak (en dyr sak) .. en viktig sak för någon, för mig.
Hur som helst.. Kvällen blev lite bättre. Jag åkte inom Danni och hennes mamma bjöd på en god Hallon Cheese Cake och en kopp kaffe, mysigt.. och vi satt och kolla sista minuten resor i en katalog och hittade en hel del bra. Tillslut kom Lukas hem, så åkte vi över och tittade på hans nya kattungar! Tre små saker som fick plats i hans handflata och efter att ha pratat lite så åkte vi hem och nu ska jag försöka sova, i hopp om att det kommer gå bra imorgon.. Men först ska jag lägga mig och läsa några sidor ur boken jag lånade av Lukas.. "Eragon"

Sweet dreams.
L.N

När klockan ringde kvart i sex imorse så greps jag snabbt av panik - jag hade ännu inte somnat, trots att jag vridit och vändt mig hela natten - utan att ha tänkt på någonting.. Jag ställde snabbt om alarmet till kvart över 7, blundade hårt och lyckades somna för att väckas efter en liten stund igen. Jag släpade mig ur sängen och gick fram för att dra upp rullgardinen och utan om medskap om varför så bad jag om regn idag. Jag bad om att himlen skulle vara vit med gråa moln i hopp om att det skulle bli en regndag.. Till min besvikelse var det soluppgång men tvingade mig själv att njuta av den fina solen som lutade över hustaken. Det fick bli mina svarta jeans - som jag lyckats få två hål i - och min vita tröja med svarta rosor på idag. När jag ätit mina två ägg så gjorde jag mig snabbt i ordning och cyklade hem till Danni. Morgonen var kall- som en vintermorgon med frost på marken och den stora halsduken gav tyvärr inte lika mycket värme som jag hoppats på. Vanligtvis brukar jag och Danni ta bussen ifrån kämpinge till Höllviken centrum för att ta bussen till skolan därifrån, men denna gången cyklade vi dit - i full fart och tog bussen därifrån istället. Skoldagen gick fort. Jag hade mediekunskap vilket var någorlunda lätt när man väl lärt sig och sedan väntade jag en timme på Danni för att sedan åka hem till mig och sola. Det var inte lika varmt idag som det var igår, vi kände solen bränna då och då men mestadels gav vinden gåshud och efter någon timme bestämde vi oss för att plocka undan och gå ned till byn. Bussen kom precis när vi gick så vi tog den runt och gick till biblioteket för att hyra en bok jag ville ha men naturligtvis hade dem inte fått in den än.. Så istället hälsade vi på Peter på hans jobb - Millennium och han bjöd oss på god mat och hans arbetskamrater på go underhållning. Deras sexistiska humor är lika sjukt vartenda  gång, men de går åtminstone inte över gränsen.
När Peter slutade så följde jag med honom för att köpa en present till Danni - hon fick ställa sig på ett helt annat ställe medan vi hittade något fint.. och han är duktig. För att vara kille så hittar han saker som alltid kommer vara något extra fint.
Sedan gick vi tillbaka till Danni och följde Peter till bussen. Vi bestämde oss då för att gå hemåt så vi tog en liten extra omväg och gick hem till min farmor för att hämta ett par filmer. Trots att det var lite kallare så höll vi oss i god form med powerwalk, värme av solen och en massa skratt. När vi var halvvägs hem så ringde Michelle, hon stod utanför mig med Milian i hopp om att överraska mig och jobbigt nog var jag inte hemma men hon bestämde sig för att möta oss istället. Dannis energi försvann efter ett tag - hon hade inte ätit tillräckligt under dagen och hennes ben blev som gelé, så väl framme hos Michelle satte vi henne på bussen och sedan fick jag och Michelle vår vanliga tid tillsammans, tiden som alltid är lika bra och alltid lika värmande. Den tiden som är värt allt, tiden när vi är tillsammans. Lille Milian sov, han hade feber , lillkillen.. Men det är troligen bara en biverkning av ett vaccin han fick igår och blir snart bättre!
När dagen började gå mot sitt slut så kom jag hem och hjälpte mamma laga mat - försökte åtminstone, löken var så stark att ögonen inte kunde sluta svida så tillslut fick hon ta över så dukade jag istället.
När vi ätit så plockade vi undan och städade lite och sedan kände jag hur kroppen var helt slut så jag satte mig ned i fåtöljen för att se att min mobiltelefon hade 15 missade samtal och 19 sms.
Förvånad läste jag igenom alla sms - vilket mer än hälften av dem var ifrån Danni men samt något samtal ifrån en gammal pojkvän och bilder på Lukas kattungar osv..
Jag skulle snabbt svara på Dannis sms när hon ringde upp - irriterad suckade jag i telefonen och bad henne lugna sig medan hon kvackade ur sig att jag skulle vara med henne och Peter ikväll. Min kropp var trött och jag kände mig färdig - jag ville lägga mig under en filt och mysa i soffan för att lägga mig tidigt men efter tre klagande samtal och fem bönande sms ifrån Danni samt ett bönande samtal från Peter så gav jag med mig. Trött och med dåligt humör tog jag snabbt på mig och mötte Danni på vägen. Jag kände hur grinigheten låg inom mig och jag bet ihop hårt för att det inte skulle brista. Jag var trött och visste att min ensamhet var något jag behövde idag, egoistiskt att tänka så naturligtvis, men det är en sorts balans, men jag offrade den ju.. Så så egoistiskt var jag väl inte..? För mina vänner är viktigare, dem går först.. Urh, vad det låter löjligt att tänka såhär, att skriva såhär.. Men det är så det är, ensamheten är en sorts balans vartenda männska behöver för att inte brista .. och idag var dmin dag för det(dock verkar jag ha dessa dagarna för ofta.. ).  Klockan var strax efter åtta när vi började cykla och jag försökte finna "Ask-molnet" som skulle komma över ifrån vulkan utbrottet på island på den rosa himlen men det var inte förrän vi var vid kanalen som molnen började se lite annorlunda ut - det var inte mycket till tecken men de låg i tre långa ,breda och raka sträck, som tre stora flygplan som lämnat långa gråa moln efter sig.  Sådana här "fenomen" som forskarna kallar det brukar göra mig extra orolig, jag nojjar. Jag föreställer mig dofter och försöker finna tecken på vad som finns omkring och jag tänker också extra mycket på hur vi förstör vår planet och på alla naturkatastrofer som har hänt den senaste tiden - och på vilka som kommer. Det är inte konstigt om jordens undergång är nära.
- jag ska inte överdriva, men det jag är filosof, jag tror någorlunda på sånt här.
Är människan verkligen så egoistisk under sin livstid att jordens natur inte är värd att tänka på?
Kvällen fortsatte och väl hemma hos Peter kände jag mig tvingad att kolla hemsidor för att se någonting om det så kallade "fenomenet".. Det stod inget vidare, mer om flygplatserna och några småeffekter detta kan ha.. Peter klagade på min nyfikenhet och jag fick bita ihop för att inte låta den idiotiska ilskan jag kände inom mig - antagligen på grund av min trötthet ta över, istället sade jag bara till honom att var tyst. När jag var klar satte han på en komedi - ingenting jag kände för, men allt handlar inte om mig.. (trots att det är så när man skriver blogg..)
Så vi fortsatte med filmen och min dåliga magkänsla släppte sig lite under filmen och jag skrattade faktiskt - trots riktigt dåligt skådespeleri och trots ingen handling överhuvudtaget så fick den mig på lite bättre humör, tills vi skulle cykla hem.  Stjärnorna lös starkt, vilket alltid känns lite tryggare men den dåliga magkänslan som följt mig hela kvällen satt kvar. Jag visste att jag inte skulle utmana ödet genom någon mörk liten stig eller så idag.
Kvällen var fortfarande kall, men både Danni och jag trampade på så hårt vi kunde så tillslut började man svettas som resultat - det är en positiv känsla jag haft idag åtminstone, all rörelse. Man känner att det tar på kroppen och man känner av att kroppen mår bättre.
Nu är jag hemma, i en varm säng och känner mig inte alls trött, men hoppas på att jag kommer kunna somna ändå och sedan blir det en sista skoldag imorgon med en sista lektion där vi kommer få se "The Notebook".. Och ännu bättre..Då är det fredag.

Nu ska jag försöka sluta tänka, försöka slappna av. . och jag ska försöka somna.
Sov gott.
Best Wishes.
MsN.

Sov gott.
Glöm inte att titta under sängen efter monstren!
/L

Det är dag 7 av mitt projekt om viktminskning och omkring 100-105 dagar kvar.
Jag har haft en jobbig dag idag - imorse så kändes mina ben som gele och jag har varit helt slut hela dagen. Min dator gick även sönder i natt så jag låg med en klump i magen hela natten men den verkar funka - någorlunda för tillfället.. men jag kan inte längre lägga in bilder eller annat för den hittar inte simkortet och stängs av hela tiden osv. . Småsaker som är viktigt gör sådan stor skillnad och får mig .. orolig. Det finns vissa människor man behöver prata med om dagarna, saker man behöver skriva av sig som enbart vissa människor förstår eller som jag bara behöver skriva för mig själv, eller som här på bloggen  - då jag behöver dela med mig av det jag kan dela med mig om, samt att jag har gamla viktiga texter - som jag nu har sparat på ett annat ställe där jag alltid kan nå dem, däremot är det jobbigare med bilder och så - minnen - som jag är rädd försvinner så jag får hoppas att datorn fixar sig på något mirakulöst sätt..
Annars så håller jag fortfarande på med mitt projekt - mer seriöst och mindre seriöst vissa dagar. Det är svårt, detta jag försöker klara av... Det enorma sötsugen ligger ständigt där men trots att jag bortstått mestadels - speciellt jämfört med vad jag brukar äta - så känns det som att första steget är taget, men sen är det inte allt.. Träningen måste ske och det måste ske ordentligt. Det gäller powerwalk minst fem gånger i veckan och någon liten hemma träning som ett par situps eller winsor pilates som enbart tar tjugo minuter.. plus att jag måste äta rätt - vilket är väldigt svårt. Jag går upp halv 6 vartenda morgon för att ta bussen tio i sju och då är det svårt att för det första hinna äta frukost och göra sig i ordning så istället brukar jag inte göra alls eller så brukar min gulliga mamma hjälpa mig med det.. Dock ska jag försöka göra frukosten kvällen innan, så nu ikväll ska jag göra två ägg och en macka som jag kan äta snabbt imorgonbitti.. och sedan är det tiden - nu när skolan börjat igen så har jag väldigt mycket läxor, prov och projekt som ska göras plus att jag har jobb då och då.. Så det tar väldigt mycket på ens tid och det är väldigt svårt att få in någon timmes träning när man har så mycket att göra..
Tur nog så är mitt jobb som ett träningspass - man anstränger sig i tricpes och biseps,  ben och rumla, armar och svettas som en gris. Sedan ska jag försöka lägga på powerwalk på det men det hinner jag inte idag eftersom jag har ett matteprov imorgon - så det är vad kvällen ska spenderas till - göra frukost, ta en dusch och sätta mig och plugga tills jag kan det.

Tror ni jag klarar det?
Många som tvivlar.. även jag själv när jag gjorde som jag gjorde idag, efter städningen och tog en liten,liten kaka(kaka låter stort, men det var som en liten pepparkaka) .. ingen ursäkt dock. Men rör jag mig rätt och tillräckligt - så kommer jag lyckas..

Heeeeeeeeeeeeeei, det är en otroligt vacker dag här i Höllviken. Himlen lyser nästan vitt av solens solsken, annars är himlen lysande blå utan ett enda moln.
Dagen har börjat bra, det är dags för skola igen - efter vårt långa lov - och det första jag får höra är att jag fått "MVG" på min svenskrecension! Otroligt glädjande - skönt att det börjar gå uppåt!

Dagen har fortsatt bra och jag har mött en gammal vän på bussen hem - Anders - och det är så skönt och se hur människor utvecklas. Han som förut hade det väldigt jobbigt hemma, i skolan och gällande droger och annat är nu en självständig kille som aldrig mått bättre - han är helt borta ifrån droger och liknande, han har det jätte bra hemma, det går jättebra i skolan och han har hittat vänner som han mår bra av.. och att se den vändningen är så otroligt värmande. Och som vanligt var Anders stöttande gällande mitt skrivande och han fick mig att lova honom en enda sak.. och det var att Aldrig Ge Upp. Och att känna sådan värme ifrån en annan människa, som man dessutom inte längre pratar med, är nästintill inspirerande - värmen fyller hela kroppen.

Så min dag har börjat bra.. och jag tror den kommer börja ännu bättre då jag nu ska göra mig i ordning för att sedan grilla på stranden med lite goa vänner.. och sedan får vi se vart vinden för oss..

Träningen och så har det legat dåligt med dessa två dagarna - jag har enbart rört mig smått och ätit fel, men det blir en runda powerwalk med Danni!
Jag tänker inte ge upp detta, jag håller på och jag ska lyckas.. utan tvekan!

Ha en bra måndag, en härlig vecka.. och njut av vädret!
(bara för att jag har en sådan bra dag, så ger jag en ovanligt pigg låt nedanför)
Best Wishes ,
Louise .

(Bild ifrån Trelleborgs Allehanda tävling - It takes 2 - 2009)

Som jag gör vartenda kväll,  så såg jag en film innan jag lade mig och denna gången blev det en romantisk och dramatisk film baserad på historien om Queen Victoria of England. Filmen utspelar sig på 1800-talet och framåt, sådana filmer jag älskar. Och denna filmen var en typisk gammeldags film som samtidigt levererar någonting nytt...Jag vet inte vad det är med mig när det gäller gammeldags filmer, men jag har alltid en oerhört varm känsla när jag är medveten om att det handlar om en äldre historia. Jag blir hemligt nyfiken och exalterad.. Kanske för att jag lägger märke till så många detaljer i dessa filmerna. Blickarna, orden, kläderna, rörelserna, reaktionerna och .. hur man nästan kan känna av deras beröringar... Allt får en helt annan mening och att känna kontakten mellan de olika människorna är nästan överväldigande.Vid flertal tillfällen i filmen kunde man känna med henne - huvudrollen - förvirringen,oroligheten, ensamheten och ilskan men också lyckan,kärleken och styrkan. Jag kan själv erkänna att jag under filmen blev vid något tillfälle så förvånad att jag skrek till och andades in samtidigt så att det kom ut något konstigt ljud, samt att jag som vanligt både skrattade och grät... Och det visar bara att det var bra skådespeleri - då lyckades skådespelarna leverera och beröra på rätt sätt. Filmen är baserad på tiden av när drottning Victora styrde över Storbritannien för många år sedan. Till en viss början fick man följa hennes turbulenta regeringsår och hur hon som ung och omedveten blev utnyttjad och på något sätt styrd av sina närmsta. Hon var förvirrad men väldigt,väldigt stark.. Och hennes styrka gav resultat. Hon träffade någon som vid första ögonblicket fångade hennes hjärta, men som relationer gör, tog det tid och deras kärlek tog ännu längre tid, men de startade det på det bästa sättet - genom brev. Brev där han skrev till henne om sitt liv, sina känslor .. och i brev där hon svarade i behov av hjälp, förståelse och känslor.. Och en dag gav dessa breven dem så mycket att de hade lärt känna varandra och öppnat upp sig för varandra som inga andra har.. och därefter får man följa deras romantiska resa som inte blir lika lätt som de trodde och när styret av hennes tron börjat ta över så ser man hur mörkret lägger sig över dem.. men sen kommer det ögonblicket som förändrar allt. . ögonblicket som får en att se allt tydligt och man påminns om vad man har..
Mer än såhär tänker jag inte berätta, utan ni får lista ut själva och se filmen ..

En väldigt bra film, en film med en kärlekshistoria som jag ärligt talat kan säga att jag redan älskar och en film jag kommer att se igen. Sedan är det upp till var och en.. Det är väldigt få i min närhet som står ut med sådana gammeldags filmer.. men om ni gör det, så se den.
(P.s: Den har premiär om 4 dagar)

Det är helg och jag borde säga "Äntligen fredag" .. men efter en veckas lov så är fredagen som en söndag, man vet att helgen kommer gå fort och att det är dags för skola på söndag igen..

Imorse blev jag väckt, tidigt.. och irriterad blev jag, lite onödigt egentligen, kanske för att jag sovit dåligt hela veckan. När de grå vita molnen täckte himlen så önskade jag att jag sovit ännu längre .. Men när jag lade mig på soffan somnade jag till och fick lite extra energi - hjälpte inte direkt. När jag skulle börja träna på förmiddagen så hade jag ingen energi och efter ett fåtal övningar gav jag upp och satte mig ned och underhöll mig själv med datorn .. När dagen gått så gjorde jag mig i ordning och träffade Danielle också åkte vi ned en runda på Millennium och lyssnade på min pappas "Afterwork" .. Vi skulle träffa lite vänner egentligen men som vanligt så blir det aldrig något när vi planerar så resten av kvällen gick vi runt och sa "vad ska vi göra? ... vad kan vi göra?" och sedan skrattade vi meningslöst åt oss själva. Vi kollade även lite resor och hittade en hel del bra men fortfarande lite för dyra.. Det känns så jobbigt att inte kunna boka en sista minuten resa nu direkt - så att man har det överstökat och vet att det kommer hända, för längtan är så oerhört stark. Vi kan sitta och föreställa oss det under små stunder vi har ... "Tänk när vi sitter på flygplatsen ... Tänk när vi packar dagen innan.. "... "tänk när vi gör det och det... ååh och det.. och tänk när vi gör det! och det ska vi göra" och sedan sitter vi där, tysta och ser det hela framför oss! Det är som en läkeprocess - man vet att man för varje dag mår bättre - och så kommer det kännas under den resan! .. Tillslut tog jag bussen runt med Danni och vi avslutade kvällen med en fin solnedgång - ja, vårt väder är konstigt.. Det ändrar sig ständigt. Sedan mötte jag
Tre goa killar på vägen, så blev det en härlig pratstund fram till mamma och hennes ovanligt flummiga väninnor kom gåendes - och en skrattande och mysig mormor! Haha, men det är härligt och se att tjejkvällar kan bli lyckade - även när kvinnorna passerat 40;)  (internskämt mamma) ;)

Efter det åkte jag hem också hyrde jag,pappa och Johannes film men efter tre minuter så insåg vi vilken b-film det var också stängde vi av och nu sitter jag här, uttråkad och känner för att läsa lite samtidigt som jag längtar efter att få somna!

Hoppas ni andra haft en bra fredag.. och att ni får en bra helg.

Dagarna går fort efter att klockan ställts fram..
Jag är helt slut och ögonen håller sig inte öppna länge till så det blir en snabb uppdatering.
Jag vaknade tidigt idag och åt ingen frukost utan tog bussen direkt till skolan där jag gjorde klart ett gammalt skolarbete och efter det mötte jag Danni i stan också tog vi en fika på espresso house - surdegsbörd med ruccola, paprika och annat smått och gått. Efter det mötte vi på en hel del vänner - MG, Josefin och Christopher och det var så resten av dagen spenderades.
När det började bli kallt tog vi bussen hem och träffade Peter en snabb runda och sedan åkte vi hem och drack en kopp gott kaffe och sedan hämtade vi mat ifrån vårt favoritställe - Mille och sedan satte vi oss framför tvn och mös, hade något liknande matkrig, en hel del skrattattacker och allt som allt.. en mysig kväll!
Dagens motion blev en hel dag i stan - tro mig, det räcker! Haha! Blev även lite småcyklande och lite springande hit och dit under kvällen - och en kvällspromenad med Danni och vovven.. däremot åt jag vingar, något mindre bra men det är bara att sätta sig på cykeln och köra ett bra tag imorgon!
Massor av bilder orkar jag inte lägga upp idag, så det får bli en och sedan får ni nya uppdateringar imorgon!
Sweet dreams:)

Så dag två har passerat. och som ni har märkt så uppdaterar jag enbart på kvällarna nu för tiden, mestadels för att det ska hända saker under dagen som jag senare kan dela med mig av.. Och idag vaknade jag av att solen sken in på mitt rum och eftersom klockan inte var mer än 7 på morgonen och jag har lov blev jag bara enormt irriterad.. och på det kom min lillebror klampandes in - två gånger och gjorde mig ännu mer irriterad och när jag väl lagt handen över ögonen i hopp om att det skulle bli mörkt nog för att få mig att somna om, då  var jag för pigg för att somna om - så jag öppnade fönstret vid öppet och kände hur det plötsligt luktade utomlands - jag njöt av morgonsolen som på något sätt låg avsvalkande på himlen samtidigt som jag njöt av fåglarnas sång.. och jag låg bara sådär en stund..
Men efter ett tag gick jag upp och tog bussen hem till mamma, där jag satt i någon timme och gjorde mindre läxa än menat eftersom Danni kom på besök. Istället gjorde vi något bra av dagen genom att sätta oss ute på terassen och njöt av solen och gott kaffe. Efter ett tag kom två morgonpigga vänner, Lukas och Micke och som vanligt blev det en totalt flippad dag med dem.. Hahah, min mage fick sig lite träning av alla dem skratten!
Efter en hel eftermiddag med dem så åkte jag hem till pappa, där jag först fick i uppgift att gå en runda med hunden - så det gjorde jag och därefter gjorde jag mig snabbt i ordning för en middag hos farmor&Per..
Och en trevlig kväll var det verkligen, som vanligt hos min favoritfarmor!
Min farmor bor nämligen i Norge med sin man och de kommer bara ned ett fåtal gånger per år så när hon väl är nere så tar man stunden i akt och pratar i flera timmar. . och hon är väldigt stöttande i den här idén kring träningsdagboken på bloggen och vi har diskuterat många knep ikväll.. Dock var jag inte helt duktig idag då jag åt bröd till tacosen samt glass till efterrätt + 5 godisbitar!
Men det är bara att gå bort!


Frukost idag: Fullkornsmacka med ost(ska försöka skippa osten också..)
Lunch: Spaghetti och köttförssås
Middag: Tacos samt efterrätt - en skål glass och fem godis bitar
Övrigt: 2 koppar kaffe med 2 sockerbitar.

Alltså har jag inte varit särskilt duktig idag, men träningsverken i kroppen är så skön och den ska jag känna minst varannan dag! Och det jag ätit idag får jag bara se till att träna bort!

Nu måste jag däremot lägga mig eftersom jag har ett par timmars skola imorgon.. så tills dess bjuder jag på några bilder och sedan tycker jag ni ska göra som jag.. och sova gott!

Kom ihåg... Ni kan inte tycka om någon annan förrän ni tycker om er själva.

Här har ni lite av dagens bilder:

Urh, jag vet, jag är väldigt sen! Förlåt mig!
Glad Påsk till er alla, såklart!

Jag har varit på andra tankar under påsken.. Det är ingen speciell "helg" för mig bortsett från att man kan få sova ut längre.. vilket jag inte har gjort. Men ändå.. Det blev däremot middag hemma hos mamma med mormor och morfar! Jag fick ett litet påskägg av mormor med trosor i, lite godis och en smyckehängare samt tre ramar av mamma och jag hade tre foton som passade perfekt i dem ramarna!

Efter det flyttade vi hem till pappa, som vi gör varje söndag och fortare än vanligt var dagen slut.
Det är väldigt ovanligt att tiden går såhär fort, åtminstone för mig.. Men det är väl för att vi ställt fram klockan!
Dagarna verkar nämligen rusa förbi..

Klockan är prick 2.00 nu men jag känner mig inte ens i närheten av trött, korkat.. för det borde jag vara.
Jag har känt mig inspirerad till att skriva hela kvällen men inte haft ork till att sätta mig och grubbla upp alla dessa tankarna.. Så istället kan jag berätta hur min dag har varit - jag vaknadr rätt sent och gjorde mig i ordning för en dag i stan med folk ifrån min klass. Vi möttes på Laserdome där vi körde 3 spel - väldigt roligt, väldigt svettigt och otroligt många dampanfall på småbarn.. Hahha! Fantastiskt så roligt man kan ha när man skrattar åt varandras utbrott! Vi vann också 2 out of 3!Vi var ett riktigt bra team! .. Och efter det åt vi efterlängtad mat på china box! Och därefter åkte vi hem till Christopher där vi kollade på allt ifrån solsidan till olika filmer.. Jag och Shannon fick oss också en lång promenad. Vi gick 4 km för att köpa lite fika - men bra med motion också! Och sedan blev klockan mycket och vi åkte hem och nu ligger jag här, i min säng och ska strax se. . "Julie och Julia". En intressant film så det blir väl en recension på den lite senare:)

Men tills den kommer tycker jag ni ska göra det jag inte gör nu.. och det är att sova gott!
God natt:)

Två dagar av lovet har gått och det har varit två rätt bra dagar.
I onsdags snackade ju jag och Danni om att "fira" början på vårt lov och vår resa till Spanien .. Men jag kan ju säga att det inte blev särskilt mycket med det. Vi tog oss en runda ut på byn och hem igen..
Sen på torsdagen packade jag min väska och åkte hem till Danni för att bo hos henne!
Och denna dagen blev åtminstone lite mer lyckad - vi gjorde oss i ordning tidigt och sedan kom det hem lite folk - Peter, Simon,Tino,Micke och efter någon timme - Lukas, så blev det något av en förfest och sedan drog Simon och Tino vidare medan vi andra stannade kvar - och då dog alla och då satte vi på en film och därefter tog kvällen slut.. men vi somnade inte förrän runt halv 5 tack vare Robin Hood.. haha;)

Dagen efter vaknade vi runt 2-3 har jag för mig.. och drack gott kaffe och bara mös och sedan sunkade vi hela dagen och därefter handlade vi med Lukas och Micke och sedan började vi göra oss i ordning för en kväll hemma hos Joachim & det blev väldigt trevligt=) En massa goa vänner och de stannade lite extra för vår skull - gulligt nog - och hela kvällen slutade med en bra magkänsla. Men när dem drog vidare till Millennium så åkte jag och Danni hem men efter bara någon timme anlände en svamlande men glad Peter in genom dörren och lade sig och knorrade till Lejonkungen! Hahah!
Sedan sov vi tre personer i en luftsäng.. och att man somnar runt 7 på morgonen visar väl hur bra det gick!
Men idag är det lördag och jag är hemma igen! (konstigt nog har jag haft för mig att det är söndag hela dagen!) Jag känner inte för att ligga hemma, tiden går för långsamt då.. Men samtidigt har jag inte ork till att få någonting att hända!

Men jag ska .. dra mig en runda ned på byn och sedan åker jag nog hem och ser en bra film:)
Bilder får ni senare:)