Everyday
0kommentarer
Våren ger verkligen liv i staden. Att sitta på bussen i över en timme gör att man hinner se så mycket. Bara idag såg jag det gamla paret gå ute på promenad, flera ute och cyklandes. Dagisbarn mötte mig vid dagisgrinden och gav mig high five när jag hälsade. När jag passerat en bit såg jag djuren ute på åkrarna, den stora svanen i ån och folk som gjorde vid i trädgårdarna. Det finaste av allt var nog när jag såg en mor och en dotter ute på gatan, de övade på att åka rullskridskor och jag gissade på att det var den lilla dotters första gång. Hennes sätt att hålla i mammas hand fick mig att minnas hur det var när jag fick mina första rullor, hur det var när jag föll första gången och känslan när man åkte om sommarkvällarna. Skatebordåkare körde förbi och den lilla byn Höllviken var verkligen fyllt av liv. Att solen är framme och ger plusgrader ger inte bara liv i byn, utan i folket och deras liv. Jag älskar att vakna om dagarna och se den vackra solen, att gå ut och känna värmen och den ovanliga fräscha doften som med sin värme gör det skönt att öppna dörren. Man kan bara hoppas på att det ligger i .
Varje dag är en ny erfarenhet, då jag antingen öppnar upp mig eller stänger av mig. Då jag antingen tar emot eller trycker bort. Då jag antingen tar ett beslut och inte längre låter mig beslutas. Varje dag är väldigt tuff, men jag tar mig igenom den. Varje dag lär jag mig att ta mig igenom dagar ensam och jag säger inte att det är utan anledning, men att jag trodde att saker jag hade omkring mig var starkare och bättre än så. Varje dag har sin egen tyngd och sin egen lättnad. Oavsett så står jag kvar, lär mig av allt jag går igenom och utgår från det bättre. Det är inte meningen att livet ska vara lätt, jag vet det. Men ibland undrar man om erfarenheter varar livet ut. Ibland vill man vara utan dem. Just nu är jag matt. Så matt. Och ändå inte alls trött. Kroppen tar all stryk. Den visar det jag inte känner. Men jag går ändå upp varje morgon och gör vad jag behöver. Jag menar inte att jag ska särbehandlas, jag vet att det är så för oss alla. Men vad är livet att njuta av om varje dag är en smärta?
Jo, det finns stunder att njuta av .. Stunder som visar sig på bilderna. Så det är vad jag står för nu. Bilderna. Livets dagar. Ser ni hur vackra dem är?
Mina vackra människor. Jag älskar er precis som ni är.
Jag har äntligen landat nu.
Men dig. Dig behöver jag just nu. Och jag har ingen aning om var du är.
Varje dag är en ny erfarenhet, då jag antingen öppnar upp mig eller stänger av mig. Då jag antingen tar emot eller trycker bort. Då jag antingen tar ett beslut och inte längre låter mig beslutas. Varje dag är väldigt tuff, men jag tar mig igenom den. Varje dag lär jag mig att ta mig igenom dagar ensam och jag säger inte att det är utan anledning, men att jag trodde att saker jag hade omkring mig var starkare och bättre än så. Varje dag har sin egen tyngd och sin egen lättnad. Oavsett så står jag kvar, lär mig av allt jag går igenom och utgår från det bättre. Det är inte meningen att livet ska vara lätt, jag vet det. Men ibland undrar man om erfarenheter varar livet ut. Ibland vill man vara utan dem. Just nu är jag matt. Så matt. Och ändå inte alls trött. Kroppen tar all stryk. Den visar det jag inte känner. Men jag går ändå upp varje morgon och gör vad jag behöver. Jag menar inte att jag ska särbehandlas, jag vet att det är så för oss alla. Men vad är livet att njuta av om varje dag är en smärta?
Jo, det finns stunder att njuta av .. Stunder som visar sig på bilderna. Så det är vad jag står för nu. Bilderna. Livets dagar. Ser ni hur vackra dem är?
Mina vackra människor. Jag älskar er precis som ni är.
Jag har äntligen landat nu.
Men dig. Dig behöver jag just nu. Och jag har ingen aning om var du är.
Kommentera