Missnorman

Som gamla tider samlades vi idag med nära och kära inför en fotbollsfinal, med solen högt på himlen, värmen kvavt i luften och bordet dukades med olika händer. Slutligen njöt vi av Paella innan matchen kom igång, då vi satt samlade i vardagsrummet och njöt av en inte bara spännande match - men en värdig match, då Spanien verkligen spelade som ett lag, läste av varandra och hade ett fantastiskt passningsspel. Deras 4-0 klassade ut Italien och dem har visat sig vara Världens bästa landslag. Då kan det inte bli en dålig kväll.

 

Men nu när jag hemma igen och har ett litet skav i hjärtat, med en ätande oro, frågeställande om saker jag borde och inte. Och en del av mig har ett svar som kommer ta lång tid att erkänna.

 

Så istället har jag tagit mig tillbaka till det jag alltid förs tillbaka till, med tre nya boxar och en hel del dramatiska avsnitt. Det enda som inte känns fel.

One Tree Hill.

 

Det här är det bästa med långa sovmorgnar, då jag äntligen får tillfälle för sådant jag älskar under nätterna.

So welcome back, Tree hill. 

Welcome back Sawyer.

The one thing that doesn't leave and yet always comes back.