Missnorman

Efter många nätter utan sömn var jag uppe i tid och gjorde mig i ordning för tiden som vänta. Klockan 07 var vi på väg mot Göteborg - staden som har mycket mer att erbjuda och ett tivoli att längta efter. Efter två timmars mysig bilresa var vi framme och med nerverna i skakiga tillstånd började vår dag på Liseberg. Kön var lång tidigt,men väl på plats tog det inte mer än ett par minuter innan vi satt i första karuseller. Jag älskar karuseller beroende på att kroppen får en fantastisk kick , pirr i magen och känner en enorm glädje känsla.. Och under dagen fick vi åka en hel del karuseller,gå igenom hela Liseberg,träffa en massa Goa människor - värma oss efter vattenkarusellernas blöta åkturer,förväntat oss att vi ska dö i den nya karusellen - atmosfear och sedan har vi vunnit en jävla massa tack vare Malins spelskicklighet! Vi förberedde oss slutligen för middag framför Lotta på Liseberg,men efter att våra magar straffat oss båda och våra nerver inte var i skick bestämde vi oss för att avsluta med en härlig runda på Gasten. Vägen hem blev något annat än sorglig,inom Falkenberg åkte vi för att träffa en av Malins gamla ex och det blev inte bara en mysig kvällsfika utan en fantastiskt underhållande kväll med en kille som är något lik en stand up komiker och hans mamma var som en vuxen kopia av mig. Det har varit en lång,turbulent och underbar dag. Vi kunde njuta av allt vi behövde utan stress och jag fick båda komma iväg och äntligen åka mina karuseller. Men jag inser ju att denna fysiska glädjen jag så starkt söker är alldeles för långt sökt.. Och jag måste därför sluta be om bekräftelse från omgivningen och återigen ta mig ur det. Nu är jag hemma igen,i värme och i sängen. Tacksam för en mysig och rolig dag med Malin som dessutom presenterat mig för många fantastiska människor och jag längtar efter vad som väntar. Tack för ikväll.. Gud vad det är skönt med ledighet..

Vet ni vad som är bäst just nu?

Att nu när jag ligger i säng, så känns det fortfarande som att saker snurrar - trycket från frittfall är fortfarande i kroppen och jag kan lova att om jag blundar kan man tro jag fortfarande sitter i nån av karusellerna.