Missnorman

 

Mitt liv är bra annorlunda. Dagarna är fyllda av ärenden jag försöker göra,bara
för att ha någonting att göra. Men när man gjort allt man behöver göra och klockan inte ens slagit lunchtid börjar man fundera på hur lite liv man har i all tid.

Nätterna är lika ovanliga som vanliga för mig. Vissa är extra långa och sömnlösa.. Medan vissa är som idag då
jag vaknar efter tre timmar.
Sofie sover stenhårt bredvid mig och det känns verkligen skönt med sällskap som hennes. Vi har så roligt hela tiden och varenda tanke vi har är lik sig. Det känns skönt att ha en vän som man kan både kräka av sig på,yttra sig hos,ha roligt med och samtidigt visa sidor ingen annan ser. Och det är märkligt.. Ibland läser hon av saker och ting utan att jag sagt nånting om det. Det är läskigt på ett fint sätt.

Natten har varit fin idag också.. Jag stod i det mörka köket en stund när jag tog mig några glasvatten och jag mötte inte bara en stjärnklar himmel,utan någon skickade en starkt fallande stjärna för mig. Det var med förvåning jag såg stjärnfallet och med handen på mitt nakna bröst som jag försökte önska mina mest impulsiva önskningar.

Livet är inte alls för händelserikt.. Iallafall inte just nu. Men jag glädjer mig ändå,litegrann av att ta det lugnt och låta livet ta mig med steg för steg. Jag känner inte längre att livet passerar och det är fint på dess sätt det med.

Jag önskar bara jag kunde höra hjärtat tala,för framtidens dagar.

Nu vet jag att resten av världen sover gott.. Medan jag ligger vaken i morgontimmarna. Det är en ny dag idag.

Vad tror ni den medför?