So brutaly about you

0kommentarer

Jag trodde aldrig att en fredag skulle sluta med att jag sitter hemma helt för mig själv och funderar på om jag ska sitta själv hela kvällen, supa ned mig totalt eller om jag ska gå och sätta mig på den musiklösa baren eller om jag ska ta en promenad. Människors egoism gjorde att kvällen jag planerat för att vi alla skulle vara samman, gick åt helvete och var och en av oss åkte tillslut på vars ett håll. Så har hela den här dagen gått. Allting går rätt åt helvete.

Jag hatar detta. Jag hatar att bo här. Jag hatar människorna här. Jag hatar livet här.
Jag har ingenting här. Det visar sig dagar som dessa.
Fan ta det. Fan ta livet jag har här.

London, hade jag varit hos dig nu hade jag kunnat gå på en pub och vetat att främlingar blivit vänner. Musikaler varit möjligheter och att jag under både en ensamkväll och en utekväll aldrig varit ensam.

Kommentera

Publiceras ej