The days are starting to blurr together

0kommentarer

Dagarna går förbi i ett hast. Kvällarna slutar med svår magkramp och en genomtrött Louise. Väggarna blir målade, dörrarna monterade, sakerna har blivit packade och städningen är nu det enda som är kvar. Igår kväll gick jag igenom bilder jag ska sätta upp i mitt rum - i ramar, på den gigantiska anslagstavlan. Mixade bilder. Gamla bilder. Gamla vänner. Gamla minnen. Jag funderade och funderade. Ska jag verkligen ha dessa på väggarna för att jag glädjes åt hur de en gång var en del av mitt liv? För att jag älskar dem? Det känns märkligt att sätta upp bilder av forna tider som idag inte har något kvar. Jag fortsätter tänka och har ännu inte kommit fram till något. Bilderna ligger i en mapp. Vi får se hur många som kommer fram ur skrivarn idag.


Jag erkänner - Allt det här tar så mycket mer på mig än jag trodde det skulle göra.

Den här veckan har jag levt med den värsta pms:en någonsin. Jag har haft humörsvängningar jag omöjligt kan kontrollera, lyckas inte fokusera när jag behöver det, har ovanligt ont i kroppen och uttrycker mig med fruktansvärda ord.

Energin från London är knappt kvar. Jag försöker leta och snappa upp den och vid de få tillfällena då jag passionerat berättar för någon lyckas jag, men när det går en hel dag har jag svårt för att få upp känslan jag hade.

Men jag kan åtminstone berätta att jag är lyckligare än jag varit på länge. Det jag inte förväntade mig få förrän om två år, får jag nu om en dag. Saker jag har planerat går att genomföra.. och det verkar som att mitt livs viktigaste människa snart gör mig sällskap. Så livet är inte så dåligt ändå. Jag ska bara lära mig att njuta av det.. och efter söndag, lovar jag att jag kan.

Lördagen är lika fullsmockad som alla andra dagar den här veckan. Mamma och jag ska storstäda och rengöra stället totalt.. och efter det ska vi njuta av goda kräftor och vitlökssås medan mina vovvsingar springer mellan benen på oss. Det börjar närma sig ordentligt resultat. Och det känns underbart. Men det tar oerhört mycket på en och jag hinner knappt gå upp innan dagen är slut och jag somnat i soffan två minuter efter jag kommit hem.

Jag har så mycket mer att berätta. Så mycket mer om London ni ska få veta, få se. Och ni vet den här lilla överraskningen? Den dära lilla nyheten jag pratat om? Den kommer imorgon. Vissa av er vet redan, men många av er som inte har en aning.. Många ledtrådar har jag dock lagt ut.. Men håll koll! Imorgon, imorgon, imorgon får ni veta!

Ha en underbar helg.


Louise

Kommentera

Publiceras ej