Asking for help..
0kommentarer
.. means someone can help you find the way out.
Det känns rätt bra att lägga sig idag. Jag längtar lite att omfamnas av täcket i vetskap om att det inte behöver tas av då jag behöver det som mest. Det känns bra att veta att jag håller på att komma igång.
För er som inte känner mig, så ska ni veta att det för mig är svårt att be om hjälp. Att faktiskt erkänna att någonting är fel är för mig jätteläskigt. Jag tycker inte om känslan jag får när någon utvärderar mig, som att jag på något sätt är psykiskt sjuk bara för att jag inte mår bra. Jag tycker inte om att meddela människor omkring mig att jag inte mår bra, då jag ger dem en oro jag själv inte vill veta av. Det är jätteobehagligt att ha en sådan situation som jag har nu. Men jag har insett, att eftersom livet levs en gång.. så borde det levas. Om det är så pass illa, att jag känner mig så pass instängd och vilse.. så kan jag behöver be hjälp om vägen. Och att be om hjälp är inte fel. Det är helt och hållet på ens egna termer. Man får den hjälpen man själv vill ha. Det behövs bara att någon lyssnar ibland. Ibland behövs det att någon agerar.. som dem gör för mig nu. Saker och ting händer för att mitt välmående för en gångs skull ska tas tag i.. så att jag kan vakna under morgondagen och känna mig något bättre. Om detta mönstret fortsätter.. kommer det i längden ge resultat.
Och ja, det känns fortfarande skrämmande. Kanske mestadels för att jag inte har en aning om vad jag letar efter här.. eller vad jag vill att resultatet ska bli.. Men det känns som att någon har hört mig nu. Och som att någon kan lossa upp mina bojor och släppa mig fri. Att försöka är det bästa man kan göra.
Jag försöker nu . Jag har folk som försöker för mig nu.
Behöver du någon som gör det för dig också.. Behöver du bara säga det.
God natt.
L.
Det känns rätt bra att lägga sig idag. Jag längtar lite att omfamnas av täcket i vetskap om att det inte behöver tas av då jag behöver det som mest. Det känns bra att veta att jag håller på att komma igång.
För er som inte känner mig, så ska ni veta att det för mig är svårt att be om hjälp. Att faktiskt erkänna att någonting är fel är för mig jätteläskigt. Jag tycker inte om känslan jag får när någon utvärderar mig, som att jag på något sätt är psykiskt sjuk bara för att jag inte mår bra. Jag tycker inte om att meddela människor omkring mig att jag inte mår bra, då jag ger dem en oro jag själv inte vill veta av. Det är jätteobehagligt att ha en sådan situation som jag har nu. Men jag har insett, att eftersom livet levs en gång.. så borde det levas. Om det är så pass illa, att jag känner mig så pass instängd och vilse.. så kan jag behöver be hjälp om vägen. Och att be om hjälp är inte fel. Det är helt och hållet på ens egna termer. Man får den hjälpen man själv vill ha. Det behövs bara att någon lyssnar ibland. Ibland behövs det att någon agerar.. som dem gör för mig nu. Saker och ting händer för att mitt välmående för en gångs skull ska tas tag i.. så att jag kan vakna under morgondagen och känna mig något bättre. Om detta mönstret fortsätter.. kommer det i längden ge resultat.
Och ja, det känns fortfarande skrämmande. Kanske mestadels för att jag inte har en aning om vad jag letar efter här.. eller vad jag vill att resultatet ska bli.. Men det känns som att någon har hört mig nu. Och som att någon kan lossa upp mina bojor och släppa mig fri. Att försöka är det bästa man kan göra.
Jag försöker nu . Jag har folk som försöker för mig nu.
Behöver du någon som gör det för dig också.. Behöver du bara säga det.
God natt.
L.
Kommentera