Missnorman

Min dag har inte känts tillräcklig, förrän jag förstod varför. Jag har sådan oerhörd längtan efter något vissa dagar. En längtan efter att något ska förgylla dagen.. och det är otroligt.. För.. de senaste dagarna har det funnits de som har lyckats göra det. Och det är enbart, mina vackra vänner.

Det finns dem jag växt upp med, vänner som livet gått upp och ned med, vänner som jag tagit mig igenom allt med, som minnen skapats med, && som de nu bara finns minnen av. Det finns de vänner som håller sig till och från i livet och det finns de vännerna som finns hos en dagligen. Det viktigaste är inte att de finns där hela tiden, utan att man vet att oavsett hur lång tid det går, så står man kvar på exakt samma punkt som man startade och älskar varandra lika mycket som man alltid gjort. Jag har inte tänkt på det på det sättet på en väldigt lång tid, men jag fick mig en liten påminnelse idag..

En av mina äldsta vänner, en gammal kärlek & en bästa vän sedan en lång tid tillbaka skrev någonting som satte sig rakt i hjärtat.. &&' påminde mig om just varför jag alltid älskat honom så högt.
" Ibland glömmer vi småbarn att föräldrarna alltid finns där för att stötta en. Vi kan gå runt och tro att det inte finns en enda människa i hela världen vi kan prata med när vi har problem.. Men denna låten visar verkligen att du som förälder bryr dig om din underbara dotter och att du finns där för henne.. Hur mörkt än allting verkar. Louise har haft det väldigt svårt i vissa stunder, och jag, som hennes vän, har känt att jag inte alltid nåt fram till henne. Hon har varit jätteledsen till och från. En dag för ett bra tag sedan när jag kom till er, så mötte Louise mig i dörren med tårar i ögonen och gråten i halsen. Jag frågade vad som hade hänt. Hon sade inte ett ljud, men drog med mig in i din lilla studio och satte på låten. Hon var så otroligt glad och hon kände sig så älskad. Det är just den dagen jag tänker på när jag hör denna låten. Den går rakt in i hjärtat."
Detta var hans ord, när han gav sin förklaring till varför låten "My little girl" var hans favoritlåt.. och jag togs tillbaka till de ögonblicket han beskriver. Och inte bara det. Till alla de hundratals ögonblick då jag gråtit inför honom, fallit ihop inför honom.. Det ögonblicket han skickade ut folk för att leta efter mig när jag var ledsen och han för långt borta. Jag tas tillbaka till alla de ögonblick då Adam suttit vid min sida i skolan när alla andra vägrat göra de. Jag tas tillbaka till alla de stunder han omfamnat mig med en lika trygg famn som han alltid haft. Jag tas tillbaka till de stunder vi skrikit, gråtit, bråkat, älskat, beundrat, skrattat, pratat och skapat stunder som andra inte tagit del av. Stunder som vi föralltid kommer minnas. När han flyttade och jag började om på nytt, gled vi isär på ett sätt.. Kontakten blev mindre.. och jag visste att jag skulle sakna honom, men det skulle inte vara över på grund av det. Att våra liv skulle bli olika, var en självklarhet, men det var också okej. När jag nu ser tillbaka på alla våra stunder.. så förvånas jag över hur tydligt Adam har sett mig, hur mycket han älskat mig och hur mycket han egentligen ställt upp för mig. Det känns fruktansvärt, att behövas påminnas,men jag anser att det är bättre sent än aldrig.. Och det är inte bara det att jag påminner mig själv eller Adam om hur mycket vi älskat varandra.. utan jag har även fått lära mig att även han, älskat mig, mer än jag trodde. Och det är värt mer än allt guld i världen.

Jonas måste jag också få nämna.. Han har varit en bästa vän på så många sätt igenom åren. Han har ringt, bara för att höra hur det är med mig.. och han har åkt till mig för att ge mig en kram. Han har kommit med blommor varenda år under varenda födelsedag.. och han har kommit till mig på två minuter när någonting varit fel. Han känner inte efter, han sitter inte och letar efter den djupaste punkten inom en, utan han är den som sätter sig och pussar en på pannan och kramar om en tills tårarna slutar rinna. Han trycker inte heller på, utan tar vad han får och får en att må bättre. För han bara är där. Som en riktig vän. Han är den riktiga vännen, man alltid kan räkna med. Och för det, kommer jag alltid ha en plats i mitt hjärta för dig Jonas.. Alltid<3

Sedan finns de vänner som läkers ens själ dagligen. Josefin är den vännen för mig. För hon är den som ser rakt igenom mig och läser av varenda känsla lika tydligt som jag läser av hennes. Hon är den som oavsett vad, jag alltid kunnat vara ärlig mot och hon är den, som oavsett vad, alltid gett ärlighet tillbaka. Hah.. Jag vet inte hur många gånger vi suttit och sett på varandra med tårar i ögonen och låtit det varit tillräckligt.. haha, vi är så blödiga vi två.. Men det är det som gör oss till oss. Vi finner inte ursäkter för situationer och ber inte om ursäkt för reaktioner eller känslor, utan vi sitter där och håller varandras händer och känner en helt annan gemenskap, en sammansvetsning av två olika människor med ett hjärta. Och att veta att jag alltid har en plats hos henne.. är som att veta att jag alltid har en plats där jag hör hemma, en plats hos någon jag älskar. En plats där jag alltid kommer vara trygg.


Sedan har vi änglarna i våra liv. Jo, jag tror på dem. Jag vet att jag har dem i mitt liv. Michelle har alltid varit min. Hon har i alla situationer enbart behövt ge mig en blick för att jag ska veta exakt vad som är rätt och fel. Hon har i alla situationer sett rakt in i mina ögon och sett sidor hos mig själv som jag själv ännu inte funnit. Hon har varit den som med ett ord kan rädda min värld för ögonblicket. Våra liv har också gått upp och ned, men de stunderna är också så få att jag inte tror att de lämnar sår, på grund av stunderna vi dagligen har som gör våra liv till de bättre. Alla måste gå igenom tuffa tider, men vi har så många bra stunder, nej, fantastiska stunder, som gör att de inte spelar roll. Vi vet att oavsett vad som händer och kommer hända, så kommer vår kärlek alltid stå igenom det. Och en vänskap så stålsäker är värd mer än pengar någonsin kan ge. Och det är värt mer än livet någonsin kommer ge mig. Min ängel. Det är du Michelle. Det har du varit sedan första gången vi träffades, är fortfarande och kommer alltid vara.

Sedan har vi de där människorna.. De avstängda. Du vet den där människan du alltid trott lite extra på, men som du fått ge extremt lång tid för att denne ska släppa in dig? Ah, just den människan.. Den människan som är min egen Chuck Bass. Oliver. Det är väldigt få som förstår kopplingen.. Men sedan första dagen jag mötte Oliver har han använt sig av samma talspråk, kroppsspråk och röst som Chuck Bass..och inte bara det.. utan han sårade mig, så klart.. Precis som Chuck sårade tjejer. Jag var väldigt ung och väldigt naiv, så det spelar ingen roll idag.. framför allt inte eftersom precis som Chuck, har han utvecklats. Och att se killen som ansåg att droger, sprit och tjejer var livet.. förändras till den känslosamme killen som uppskattar de minsta sakerna, får mig att förstå betydelsen vi har haft i varandras liv. Det får mig att förstå vad jag ser i just honom.  Och att få ett samtal ifrån honom är som att få just den där näringen du saknat under de närmaste dagarna. Han är den du alltid saknar, du alltid älskar att höra av och vars ord och röst du lever på under de kommande veckorna. Och på ett eller annat sätt, efter allting vi gått igenom, vet han och jag, precis vad vi har. Och vi vet exakt varför vi, efter såhär lång tid, älskar varandra. Och att vi - var vi än är i livet - alltid kommer göra det. Så när ni känner för att ge upp om någon, se in i den personens hjärta.. och känn efter. Om ditt hjärta svarar, vet du att det är någon som kommer ha den starka betydelsen i ditt liv.


Som om det inte vore tillräckligt.. så har vi den vännen som möter dig när du börjar om. Den som möter dig efter alla erfarenheter och förändringar och lär känna ditt nya jag. Och hur skrämmande det än är, så var det inte det med henne. Danielle och jag hittade en oerhörd balans direkt och vi fann de bättre sidorna i varandra. Vi lyckas komplettera varandra. Vi är inte rädda för att vara ärliga mot varandra och vi lär oss av varandra. När någonting är fel, så säger vi att något är fel. När någon är arg så.. eller nej.. Då skrattar oftast en av oss, speciellt jag.. Jag älskar att jävlas när hon är arg.. Hahaha.. Nej, men när vi känner någonting så lättar vi på det och pratar ut, för vi vet att oavsett hur illa en situation är.. så är vår vänskap för stark för att vi ska se bort från de. Vi kommer lösa det förr eller senare. Och inte bara det.. Men vi vet.. att när någonting tynger våra axlar, när tårarna bränner innanför ögonlocken och hopplösheten känns nära, så finns vi bara ett samtal bort. Vi är inte exakt de vännerna som gråter ut i varandras armar.. Utan vi är vännerna som pratar, lyssnar och svarar varandra. Vi ser varandra och finner just den där tryggheten som gör att den jobbiga situationen känns så mycket bättre. Danielle är en av de få jag kan gå till, som jag vet kommer lätta på de trycket och få mig att glömma det om jag vill det. Och hon är den som jag skapar alla de bra minnena , alla de galnaste och bästa minnena med. Hon är min riktiga bästa vän. En tjej som jag för resten av livet kommer ta med mig.. och en tjej som jag aldrig kommer lämna. &&' du vet det också Danielle.. Att du är en tjej jag verkligen älskar.

Jag är inte riktigt färdig än.. Jag har ännu en vän.. En som är värd mer än jag kan visa.
Den vännen som man på ett eller annat sätt, alltid varit rädd över att förlora.
En av mina närmsta vänner..  som med sina historier, med sina ögon och med sitt hjärta påverkat mitt liv mer än någon människa någonsin kommer göra. Han är en vän jag skulle ta en kula för, döda för och leva för.
Han är den vännen man önskar man hade kunnat göra tillräckligt för. Han är den människan man alltid kommer älska högre än man kan visa. Han kommer alltid ha större betydelse än han förstår.
Peter. Jag älskar dig.

Skänker en extra tanke till dig M. Du vet vem du är för mig.


Nu har jag nämnt, få av de vänner jag har i mitt liv. Att älska betyder väldigt mycket. Det är inte bara ett ord. Det är en känsla i hjärtat du finner, när du vet att en människa blivit för betydelsefull. Och alla dessa människorna är några av de få jag med mitt hjärta älskar. Varenda ord här är sagt ifrån hjärtat.
Och jag har fler vänner, så underbara och fantastiska vänner som på alla sina olika sätt räddat mig och gjort mig till den jag är. Jag har fler underbara människor som påverkar och ändrar mitt liv.. men ibland måste man bara ta sig tid och påminna just de där människorna om vad de betyder för en..

Och jag hoppas att ni andra också vet det.. för mina vänner,  alla ni som tagit ett steg in i mitt liv.. har aldrig tagit er ur det. Ni har föralltid satt spår i mitt hjärta. Och jag hoppas att var och en av er, vet precis vad ni betytt.. och vad ni betyder.


Sov gott.

Louise