Putting a smile on that suffering face
0kommentarer
När jag sitter härhemma i min nedsläckta lya och sjunger med hjärtat i brand så känner jag verkligen hur ont jag kan ha. Det är märkligt att man kan känna sig innerliga smärta med någonting som musik, men med vissa låtar lyckas jag trycka ut precis rätt ton och i det ögonblicket, känner jag ren och skär smärta. Tonen är tung, ren och på något sätt det bästa jag kan få ut. Ibland önskar jag att någon kunde få se det. Höra det. Och jag undrar om någon kan känna smärtan såsom jag själv gör det.
Gårdagen var någonting nytt. Jag försökte hålla mig.. tuff.. på något sätt. Av ren rädsla, försökte jag hålla uppe min vägg, men jag vet att det egentligen inte är lönt. Istället föll jag likt mina svagheter och lät det vara okej. Det kommer inte bli lätt. Men det kan gå. Det kommer gå. Hjärtat kommer göra ont ibland. Och det gör ingenting. Så länge det mår bra ibland.
Bara för att en konstnär tagit sig in i mitt liv, tänker jag ära denne genom att spendera dagen framför mitt piano och låta kroppens smärta föra sig ut i vackra toner för att lära sig, ibland gör det ont, men ibland tar man sig igenom det värsta för att uppleva det bästa.
Thank you.
Thank you.
Kommentera