Egg timer..
0kommentarer
Tiden är som en äggklocka.. Man vaknar varje dag och vet att man har en tid att passa.
Det börjar med att bli färdig - Att duscha, äta och göra sig i ordning innan bussen går. Det fortsätter med att komma i tid till skolan - om bussen går fel straffas man själv, för ursäkterna räcker inte. Men längre fortsätter det - när man kommer hem har man obligationer till läxor och har en viss dag att bli klar med arbetena. När det gjorts kan man behöva anpassa sig efter andra och deras behov eller för att göra en tjänst. Plötsligt är det middag och då måste man vara färdig, hemma och klar till middagen står på bordet. Kvällarna är väl lite lättare , då borde man nämligen vara klar med allt men tvärtom känns det inte så.. Då känns det istället som att någonting ligger och väntar som man vet att man glömt och sedan sitter man där och stressar igenom det sista materialet.. Eller så är det bara en tvångstanke - att stressa i sista minuten, eftersom det är en sådan stor del av vardagen. Så idag valde jag att göra något annorlunda.
Efter att ha vaknat och stannat upp innan jag rullade upp gardinen möttes min blick av den vita snön som låg på taken, marken, buskarna, grenarna och lamporna. Jag log förvånat. Jag har bett om denna dagen varje år - men har inte riktigt fått det förrän i slutet av Januari.. och nu har vi fått det i November. Jag tog snabbt på mig och sprang ut med kameran. På grund av hur mörkt det var ute var det inte möjligt att få någon bra bild och på grund av snön som föll från himlen kunde kameran inte fånga fokus på mer än de små snöflingorna. Att känna luftens rena doft dra igenom luften var främmande och så avslappnande. Trots att det borde vara kallt så kändes temperaturen lagom. Jag var uppe tidigare än vanligt, men hade haft en konstig natt så det var lika bra att gå upp och bli klar i tid. Men efter mycket spring fram och tillbaka lyckades jag ändå inte stressa. När vi satt på bussen och kände bussens långsamma fart kändes det bättre. Vi tog oss fram långsamt och försiktigt med en vacker, vit miljö omkring oss. Skoldagen blev längre. Efter fyra timmars lektioner stannade jag och Danni kvar i ytterligare fyra timmar för ett hemarbete som vi efter såååå många försök misslyckades med.. så nu är det bara och tänka om att starta på nytt. När vi äntligen kom hem kände vi suget av vår hemmakväll och bestämde att det skulle bli vår sista innan vår förändring startar. Vi åkte och handlade mat och bestämde oss för att äta kycklingvingar, chicken nuggets och potatissallad och lussesnäckor till efterrätt. Det var super att bara värma sig i de sköna fåtöljerna och skratta till Monsters Inc. Konstigt nog verkade vi båda två njuta mer av reklamen.. Tarzan, Skönheten och Odjuret.. Klassiker som alltid är något extra och bara när man ser reklamen faller man direkt tillbaka till känslan man hade första gången man såg filmerna - när man var liten. Vi diskuterade tiden vi växt upp på , hur skillnaden på tv och disney är idag.. och tystnade när vi insåg hur annorlunda det var.
När Danni somnade gott i fåtöljen förstod jag att dagen var slut. Det hade varit precis lagom - skratt till tårar - prat så att vi ilsknat - skratt igen - minnen, förberedelser.. och sedan bara ren och härlig myskväll.
Nu sitter jag i sängen och känner hur tårna håller på att bli till is. Det känns iskallt - även under täcket, men jag vet att jag snart blir varm. Imorgon har jag en lång dag framför mig med mycket studering.. och jag hoppas på att kroppen låter mig sova såsom jag behöver.
Jag är ledsen för de dåliga uppdateringarna, men det känns som att varje dag är som en äggklocka.. När man vaknar startar tiden och fortare än man anar det rinner tiden ut.. Timmarna går alldeles för fort och dagarnas slut kommer alldeles för tidigt. Det känns inte som att det passerat mer än en dag sedan i lördags, men det har passerat fyra.. Dags och ta igen tiden kanske?
Sov gott och välkomna den vackra snön utanför.. Vintern kommer tidigt i år.. Äntligen!
Hahah,buse!
Hahaha, Danni tyckte det var riiiktigt kul att hota med snöbollskrig medan jag skyddade med kameran!
hahaha, ooooohohoooh!
Hahah,men inte lika kul när jag sprang ikapp diig buse!
Det börjar med att bli färdig - Att duscha, äta och göra sig i ordning innan bussen går. Det fortsätter med att komma i tid till skolan - om bussen går fel straffas man själv, för ursäkterna räcker inte. Men längre fortsätter det - när man kommer hem har man obligationer till läxor och har en viss dag att bli klar med arbetena. När det gjorts kan man behöva anpassa sig efter andra och deras behov eller för att göra en tjänst. Plötsligt är det middag och då måste man vara färdig, hemma och klar till middagen står på bordet. Kvällarna är väl lite lättare , då borde man nämligen vara klar med allt men tvärtom känns det inte så.. Då känns det istället som att någonting ligger och väntar som man vet att man glömt och sedan sitter man där och stressar igenom det sista materialet.. Eller så är det bara en tvångstanke - att stressa i sista minuten, eftersom det är en sådan stor del av vardagen. Så idag valde jag att göra något annorlunda.
Efter att ha vaknat och stannat upp innan jag rullade upp gardinen möttes min blick av den vita snön som låg på taken, marken, buskarna, grenarna och lamporna. Jag log förvånat. Jag har bett om denna dagen varje år - men har inte riktigt fått det förrän i slutet av Januari.. och nu har vi fått det i November. Jag tog snabbt på mig och sprang ut med kameran. På grund av hur mörkt det var ute var det inte möjligt att få någon bra bild och på grund av snön som föll från himlen kunde kameran inte fånga fokus på mer än de små snöflingorna. Att känna luftens rena doft dra igenom luften var främmande och så avslappnande. Trots att det borde vara kallt så kändes temperaturen lagom. Jag var uppe tidigare än vanligt, men hade haft en konstig natt så det var lika bra att gå upp och bli klar i tid. Men efter mycket spring fram och tillbaka lyckades jag ändå inte stressa. När vi satt på bussen och kände bussens långsamma fart kändes det bättre. Vi tog oss fram långsamt och försiktigt med en vacker, vit miljö omkring oss. Skoldagen blev längre. Efter fyra timmars lektioner stannade jag och Danni kvar i ytterligare fyra timmar för ett hemarbete som vi efter såååå många försök misslyckades med.. så nu är det bara och tänka om att starta på nytt. När vi äntligen kom hem kände vi suget av vår hemmakväll och bestämde att det skulle bli vår sista innan vår förändring startar. Vi åkte och handlade mat och bestämde oss för att äta kycklingvingar, chicken nuggets och potatissallad och lussesnäckor till efterrätt. Det var super att bara värma sig i de sköna fåtöljerna och skratta till Monsters Inc. Konstigt nog verkade vi båda två njuta mer av reklamen.. Tarzan, Skönheten och Odjuret.. Klassiker som alltid är något extra och bara när man ser reklamen faller man direkt tillbaka till känslan man hade första gången man såg filmerna - när man var liten. Vi diskuterade tiden vi växt upp på , hur skillnaden på tv och disney är idag.. och tystnade när vi insåg hur annorlunda det var.
När Danni somnade gott i fåtöljen förstod jag att dagen var slut. Det hade varit precis lagom - skratt till tårar - prat så att vi ilsknat - skratt igen - minnen, förberedelser.. och sedan bara ren och härlig myskväll.
Nu sitter jag i sängen och känner hur tårna håller på att bli till is. Det känns iskallt - även under täcket, men jag vet att jag snart blir varm. Imorgon har jag en lång dag framför mig med mycket studering.. och jag hoppas på att kroppen låter mig sova såsom jag behöver.
Jag är ledsen för de dåliga uppdateringarna, men det känns som att varje dag är som en äggklocka.. När man vaknar startar tiden och fortare än man anar det rinner tiden ut.. Timmarna går alldeles för fort och dagarnas slut kommer alldeles för tidigt. Det känns inte som att det passerat mer än en dag sedan i lördags, men det har passerat fyra.. Dags och ta igen tiden kanske?
Sov gott och välkomna den vackra snön utanför.. Vintern kommer tidigt i år.. Äntligen!
Hahah,buse!
Hahaha, Danni tyckte det var riiiktigt kul att hota med snöbollskrig medan jag skyddade med kameran!
hahaha, ooooohohoooh!
Hahah,men inte lika kul när jag sprang ikapp diig buse!
Kommentera