Ärlighet?
0kommentarer
Trots att jag knappt vågar vara ärlig emot mig själv, så tycker jag att jag är skyldig er läsare.. denna ärligheten.
Jag är en person, som vanligtvis... skriver så mycket, öppet om känslor och livserfarenheter i hopp om att hjälpa andra.. I min blogg, har det startat på ett helt annat sätt..
jag har skrivit om mycket yttre, inte fått någon av er att känna djup i det jag skriver ..
Och för att vara helt ärlig, så är det för att jag är så oinspirerad.
Jag finner just nu ingenting som gör mig kapabel att uttrycka mig rätt, jag finner ingenting som får mig att känna något extra speciellt.. vilka vissa anser vara zombielikt, vilket det kanske är... men jag känner hela tiden att min mening med mitt liv är klart här... Jag har ingenting här som får mig att känna mig fast och säker och lycklig, jag har ingen .. mening i det jag gör varje dag. Jag har inget fast umgänge, vänner har jag - självklart, men jag har ingenting här som jag skulle kunna stanna för..
Jag har personer, jag pratar med som inte ens är i min närhet som förstår mig på ett helt annat sätt än vad personer som ser mig varje dag gör.. Jag har personer jag önskar jag kunde få träffa varje dag och prata med och bara... få va med som jag inte ens vet om jag någonsin kommer få träffa.
Det är väl en mening med allt, och min mening än så länge.... verkar vara inget.
Så vad väntar utanför?
Vad är kvar för mig?
Jag vet inte ... Jag vet inte alls.
Edit: däremot, så har denna kvinna mer inspiration än jag sett på länge, och hon gör något så otroligt vackert. Ett måste att se!
Jag är en person, som vanligtvis... skriver så mycket, öppet om känslor och livserfarenheter i hopp om att hjälpa andra.. I min blogg, har det startat på ett helt annat sätt..
jag har skrivit om mycket yttre, inte fått någon av er att känna djup i det jag skriver ..
Och för att vara helt ärlig, så är det för att jag är så oinspirerad.
Jag finner just nu ingenting som gör mig kapabel att uttrycka mig rätt, jag finner ingenting som får mig att känna något extra speciellt.. vilka vissa anser vara zombielikt, vilket det kanske är... men jag känner hela tiden att min mening med mitt liv är klart här... Jag har ingenting här som får mig att känna mig fast och säker och lycklig, jag har ingen .. mening i det jag gör varje dag. Jag har inget fast umgänge, vänner har jag - självklart, men jag har ingenting här som jag skulle kunna stanna för..
Jag har personer, jag pratar med som inte ens är i min närhet som förstår mig på ett helt annat sätt än vad personer som ser mig varje dag gör.. Jag har personer jag önskar jag kunde få träffa varje dag och prata med och bara... få va med som jag inte ens vet om jag någonsin kommer få träffa.
Det är väl en mening med allt, och min mening än så länge.... verkar vara inget.
Så vad väntar utanför?
Vad är kvar för mig?
Jag vet inte ... Jag vet inte alls.
Edit: däremot, så har denna kvinna mer inspiration än jag sett på länge, och hon gör något så otroligt vackert. Ett måste att se!
Kommentera