New moon en andra gång!
0kommentarer
Heeeei allihopa, mitt i natten, kan inte tänka mig att någon av er är vakna nu men förhoppningsvis kikar ni in imorgon:)
Jag har precis kommit hem ifrån Skanör där jag spenderat kvällen med Maddis där det var mycket prat och mycket skratt, mysigt!
Sedan träffade vi min goa Frida som varit barnvakt i 6,5 timme och som var helt slutkörd! Gulligt nog körde hon mig hem(tack!!) och nu ligger jag här och har Australia på i bakgrunden, älskar filmen lika mycket varje gång!
Och på tal om film ..
Jag såg New moon än en gång idag och vad kan jag säga?
Jag tror att mitt humör i fredags var alldeles fel ..
Jag hade ont i magen, var förvirrad och lite chockad och kopplade inte vad som hände när jag väl satt och såg filmen - att vara tonåring kan vara väldigt jobbigt!
Så att få se den idag igen utan den jobbiga känslan i magen och känna mig triggad med en perfekt känsla gjorde filmen .. åh, så underbar!
Vi kom in i salongen där det var fyllt av 700 andra människor och när vi såg på new moon i fredags var där en massa skrikande tonåringar om hur snygga skådespelarna var - något som förstör min stämning totalt, jag var inte kapabel till att känna mig tilltalad av filmen .. men inne på denna bion med allt ifrån 40 åriga pappor till familjer till tonåringar till flickvänner och pojkvänner gav en väldigt mysig känsla. När ljuset släcktes blev det tyst och just innan filmen kom igång gav alla en svag applåd - en oerhört lugnande och mysig känsla..
Sedan satte filmen igång och det var helt rätt stämning..
Inget skrikande eller någonting var överdrivet, utan skratt och tårar på de ställena som kändes ..
Tjejen bredvid mig grät vid något tillfälle så hårt att sätet skakade och jag hörde snyftningar ifrån olika håll .. Jag, som själv är så melodramatisk var själv någon av dem som lät tårarna rinna... Varenda del av filmen kändes perfekt, Chris Weitz som regisserade filmen ska ha oerhört beröm över att ha fått tag på de mest känslosammaste tllfällena och gjort varulvarna som han gjorde.. Trailern av dem säger INGENTING jämfört med hur de är i filmen .. Gigantiska, ljuden ger en gåshud och man sitter förundrad varenda gång de kommer fram på stora skärmen ..
Det fanns så många scener man vill prata om - första skoldagen, drömmarna, cliffdiving, jakes utbrott, the break up scene, återkomsten av alice, volterra,volturi och den sista delen som jag inte tänker nämna för er som inte läst boken ... men den vackraste delen av dem alla.. åh.. Varenda sekund av filmen har de lyckats göra lika bra.. och för första gången använder jag ordet perfekt.
Även skådespelarna ska ha oerhört mycket beröm för deras skådespeleri - Kristen Stewart lyckas få tag på den mest dödande känslan inom sig själv, hon dör om och om igen men lever varje dag.. Mardrömmarna fick nog varenda person att vika sig av smärta och varenda sårade tonåring kan nog känna igen sig..
Taylor Lautner har verkligen tagit ett stort steg i sitt skådespelande och lyckats göra en del av sig själv till Jacob.. Förändringen han gör både fysiskt och psykiskt syns på långa håll och hans förhållande med Bella verkar väldigt genuint och äkta.. Men som varenda förälskade tonåring lyckas Edward Cullen få varenda tjej på bion att känna sitt hjärta sucka.. Med smältande guldiga ögon gör han en fantastisk insats till att få en att tro honom i de mest tillgjorda scenerna och hans ärlighet smälter i hans ögon.. Robert och Kristen lyckas än en gång framkalla just de känslorna man aldrig lyckas beskriva i sitt skådespelande.. Edward och Bella är gjorda för varandra och varenda steg av filmen görs perfekt. Ashley Greene(Alice) och Jackson(Jasper) får en att le vid varenda tillfälle dem är med, vänskapen känns så oerhört behövande! Även Peter Facinelli som spelar Carlisle får ens hjärta att känna extra mycket värme.. och när the cullens försvinner känns saknaden oerhörd..
Slutet av filmen får varenda person i publiken att förundras och le och hela filmen som redan spelats spelar längre ingen roll - något så magiskt har tagit över dem och man känner en intensiv längtan efter den tredje filmen Eclipse som kommer i Juni ..
Jag gick med världens klump i magen i fredags och känner mig plötsligt renad och lätt, lycklig.. Och det är otroligt att något som inte.. finns eller liknande kan påverka en så mycket. Men jag antar att böcker och filmer görs för att man ska leva sig in i dem .. och det är verkligen vad de har lyckats med här..
Hoppas ni haft en trevlig helg..
Sov gott:)
Jag har precis kommit hem ifrån Skanör där jag spenderat kvällen med Maddis där det var mycket prat och mycket skratt, mysigt!
Sedan träffade vi min goa Frida som varit barnvakt i 6,5 timme och som var helt slutkörd! Gulligt nog körde hon mig hem(tack!!) och nu ligger jag här och har Australia på i bakgrunden, älskar filmen lika mycket varje gång!
Och på tal om film ..
Jag såg New moon än en gång idag och vad kan jag säga?
Jag tror att mitt humör i fredags var alldeles fel ..
Jag hade ont i magen, var förvirrad och lite chockad och kopplade inte vad som hände när jag väl satt och såg filmen - att vara tonåring kan vara väldigt jobbigt!
Så att få se den idag igen utan den jobbiga känslan i magen och känna mig triggad med en perfekt känsla gjorde filmen .. åh, så underbar!
Vi kom in i salongen där det var fyllt av 700 andra människor och när vi såg på new moon i fredags var där en massa skrikande tonåringar om hur snygga skådespelarna var - något som förstör min stämning totalt, jag var inte kapabel till att känna mig tilltalad av filmen .. men inne på denna bion med allt ifrån 40 åriga pappor till familjer till tonåringar till flickvänner och pojkvänner gav en väldigt mysig känsla. När ljuset släcktes blev det tyst och just innan filmen kom igång gav alla en svag applåd - en oerhört lugnande och mysig känsla..
Sedan satte filmen igång och det var helt rätt stämning..
Inget skrikande eller någonting var överdrivet, utan skratt och tårar på de ställena som kändes ..
Tjejen bredvid mig grät vid något tillfälle så hårt att sätet skakade och jag hörde snyftningar ifrån olika håll .. Jag, som själv är så melodramatisk var själv någon av dem som lät tårarna rinna... Varenda del av filmen kändes perfekt, Chris Weitz som regisserade filmen ska ha oerhört beröm över att ha fått tag på de mest känslosammaste tllfällena och gjort varulvarna som han gjorde.. Trailern av dem säger INGENTING jämfört med hur de är i filmen .. Gigantiska, ljuden ger en gåshud och man sitter förundrad varenda gång de kommer fram på stora skärmen ..
Det fanns så många scener man vill prata om - första skoldagen, drömmarna, cliffdiving, jakes utbrott, the break up scene, återkomsten av alice, volterra,volturi och den sista delen som jag inte tänker nämna för er som inte läst boken ... men den vackraste delen av dem alla.. åh.. Varenda sekund av filmen har de lyckats göra lika bra.. och för första gången använder jag ordet perfekt.
Även skådespelarna ska ha oerhört mycket beröm för deras skådespeleri - Kristen Stewart lyckas få tag på den mest dödande känslan inom sig själv, hon dör om och om igen men lever varje dag.. Mardrömmarna fick nog varenda person att vika sig av smärta och varenda sårade tonåring kan nog känna igen sig..
Taylor Lautner har verkligen tagit ett stort steg i sitt skådespelande och lyckats göra en del av sig själv till Jacob.. Förändringen han gör både fysiskt och psykiskt syns på långa håll och hans förhållande med Bella verkar väldigt genuint och äkta.. Men som varenda förälskade tonåring lyckas Edward Cullen få varenda tjej på bion att känna sitt hjärta sucka.. Med smältande guldiga ögon gör han en fantastisk insats till att få en att tro honom i de mest tillgjorda scenerna och hans ärlighet smälter i hans ögon.. Robert och Kristen lyckas än en gång framkalla just de känslorna man aldrig lyckas beskriva i sitt skådespelande.. Edward och Bella är gjorda för varandra och varenda steg av filmen görs perfekt. Ashley Greene(Alice) och Jackson(Jasper) får en att le vid varenda tillfälle dem är med, vänskapen känns så oerhört behövande! Även Peter Facinelli som spelar Carlisle får ens hjärta att känna extra mycket värme.. och när the cullens försvinner känns saknaden oerhörd..
Slutet av filmen får varenda person i publiken att förundras och le och hela filmen som redan spelats spelar längre ingen roll - något så magiskt har tagit över dem och man känner en intensiv längtan efter den tredje filmen Eclipse som kommer i Juni ..
Jag gick med världens klump i magen i fredags och känner mig plötsligt renad och lätt, lycklig.. Och det är otroligt att något som inte.. finns eller liknande kan påverka en så mycket. Men jag antar att böcker och filmer görs för att man ska leva sig in i dem .. och det är verkligen vad de har lyckats med här..
Hoppas ni haft en trevlig helg..
Sov gott:)
Kommentera