Åsikt
0kommentarer
Idag har varit en dag då jag smugit omkring i min lilla lya med musik och film, gjort mig lite mackor och njutit av en lugn dag utan besök. Kontakterna omkring mig har dock varit i fullgång och både telefonen och facebook har plingat till tusen. Det känns som att det kan bli någonting från gårdagen. En liten vändning. Tar inte ut någonting i förväg, bara är och låter det vara. Har roligt med det som finns.
Nu är det dock tomt igen. Tomt men inte tyst. Stormen utanför fönstret är starkt vinande och det är flertal gånger jag undrat om väggarna ska falla igen eller om fönsterna ska skaka sönder. Lamporna blinkar då och då så jag har istället tänt flertal ljus, städat och tvättat och ligger nu i en nybäddad säng och funderar på om en film är vad som står på listan..
Fann någonting som satte mig i en sådan chock att jag inte kunde sluta läsa det. Om och om och om igen. Visste inte vad jag kände av det. Vet inte det fortfarande. Men jag kan säga att det gav mig någonting nytt. Det gav mig hopp.
Bara sådär är Love Actually på tv, perfekt för mig som är i en emotionell härva. Jag är egentligen genomlycklig. Jag har faktiskt varit det hela dagen idag. Gått omkring i mitt tunna, svarta linne och skrattat i telefonen, lett åt gulliga och fina sms, roliga minnen och känslan av att jäklar.. Det var bra. Fel. Det är bra. Någonting kanske händer nu som är annorlunda. Jag känner mig annorlunda. Jag är nästan säker på att jag är mer säker i vem jag är.
Äsch. Vi struntar i de där komplikationerna. Vi ser vad tiden ger.
Nu är det dock tomt igen. Tomt men inte tyst. Stormen utanför fönstret är starkt vinande och det är flertal gånger jag undrat om väggarna ska falla igen eller om fönsterna ska skaka sönder. Lamporna blinkar då och då så jag har istället tänt flertal ljus, städat och tvättat och ligger nu i en nybäddad säng och funderar på om en film är vad som står på listan..
Fann någonting som satte mig i en sådan chock att jag inte kunde sluta läsa det. Om och om och om igen. Visste inte vad jag kände av det. Vet inte det fortfarande. Men jag kan säga att det gav mig någonting nytt. Det gav mig hopp.
Bara sådär är Love Actually på tv, perfekt för mig som är i en emotionell härva. Jag är egentligen genomlycklig. Jag har faktiskt varit det hela dagen idag. Gått omkring i mitt tunna, svarta linne och skrattat i telefonen, lett åt gulliga och fina sms, roliga minnen och känslan av att jäklar.. Det var bra. Fel. Det är bra. Någonting kanske händer nu som är annorlunda. Jag känner mig annorlunda. Jag är nästan säker på att jag är mer säker i vem jag är.
Äsch. Vi struntar i de där komplikationerna. Vi ser vad tiden ger.
Kommentera